I går var jag upp till klubben och tränade med Pernilla , moster Ingbritt och Anneli. Trodde jag skulle få det svårt med Rolex som inte varit och tränat riktigt på klubben på jättelänge. Men återigen så överraskar han mig. Han var jätteduktig. Jag gick ut på plan(läs linkade) och han var med mig. Inget gå och nosa. Ok, kanske lite men inte så som jag trodde det skulle bli. Det blev en platsliggning och det var inga problem. Ska ju börja gömma mig, men ville inte stöka med det på en gång.
Körde lite kontakt och koncentration. Efter 5 min på plan var jag så nöjd så jag kunde ha slutat där. Han var med MIG. Så kul.
Sedan körde vi ett sittande i grupp. Gick kanon han siter såå fint så.
En budföring blev det också med Pernilla. Har inte kört så många såna och framför allt var det längesedan. Men det var väl inga problem. Han kunde till och med släppa loss och leka och "skalla" på plan. Det har han tyckt varit lite jobbigt förr, men inte nu.
Här fjäskar han för Pernilla. Hon hade god korv. Kanske han känt av konkurrensen från Tindra bordercollie ;).
I kväll har jag och Rolex varit ut och cyklat en liten sväng. Det kändes som en befrielse. Ska höra med sjukgymnasten i morgon hur länge jag kan cykla. Jag stannade vid en vändplan och släppte Rolex i skogen och linkade en liten bit efter stigen. Och tänk då hände nästa grej med min lilla krulltott........han kom upp bredvid mig på stigen och sökte kontakt........på PROMENAD.........i SKOGEN........Helt otroligt! Han lämnade sitt älskade nosande och sökte kontakt........ DET är stort ;))!
Vi hörs!