Startsidan Blogg Fotoalbum Vänner Gästbok
Debatt Topplistor Om mig Logga in
Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<
Maj (2016)
>>


((S/S SKYTTERN Läcker dagligen 1000 liter Olja))

Båtvrak som möjliga miljöhot

((S/S SKYTTERN Läcker dagligen 1000 liter Olja))

I Skagerrak finns 261 kända vrak som identifierats som potentiella miljöhot. Tjugo av dessa återfinns så nära den svenska kusten att de är inom länsgränsen för Västra Götalands län.

Den största andelen vrak härrör från andra världskriget, varför många idag är sönderrostade och en del har redan börjat läcka olja.

Trots att problemet uppmärk sammats periodvis sedan mitten av sjuttiotalet finns fortfarande ingen lag stiftning som reglerar ansvaret för de förebyggande åtgärder, som krävs för att förhindra framtida oljeutsläpp från de riskklassade vraken. Finansieringen av den mycket kostsamma saneringen och/eller bärgningen av vraken är dessutom svår att lösa eftersom ägande- och ansvarsförhållandena är oklara.

”Förstudien är tänkt att ge en översikt av befintlig kunskap rörande vraksanering. Vi har också noterat ett stort behov att utarbeta en långsiktig handlingsplan som inkluderar en tydlig ansvarsfördelning för bedömning och sanering av potentiellt miljöfarliga vrak. Det är hög tid att agera eftersom flera av vraken läcker redan idag,” konstaterar Ida-Maja Hassellöv från Chalmers som är författare till förstudien.

Unikt samarbete mellan privata bolag, länsstyrelse och högskola
Förstudien är framtagen genom ett unikt samarbete mellan medlemmar från Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Chalmers, Preem Petroleum och Stena Bulk, en sammansättning, som har inneburit tillgång till värdefullt kunnande i projektgruppen.

Förstudien har finansierats av Preem Petroleum och Stena Bulk
”Miljöarbete utgör en central del i både Stena Bulks och Preems verksamheter. Vi lägger ner mycket resurser på säkerhet kring våra fartygstransporter och att minska vår påverkan på miljön. Samtidigt finns det vrak runt omkring vår kust som dagligen läcker ut olja och andra miljöfarliga ämnen. Ingen tar ansvar för frågan och miljökonsekvenserna kan bli stora. Vi hoppas att vår rapport kommer att bidra till att få fokus på problematiken och att hitta en lösning på problemet,” säger Michael G:son Löw vd och koncernchef för Preem och Ulf G Ryder, vd och koncernchef Stena Bulk i ett gemensamt uttalande.

Fakta om S/S Skytteren
Förstudien inkluderar en fallstudie av S/S Skytteren, som är det i särklass största kända oljeläckande vraket i Skagerrak. Skytteren vilar på 74 meters djup, ca 9 km väster om Måseskär och kan ha haft en bunkerkapacitet om 6000 m3. I händelse av ett större läckage från Skytteren skulle oljepåslaget längs Bohuskusten kunna bli omfattande.


Skytteren - ett vrak med historia

Atlantångaren som blev en valkokare sänktes av sin egen kapten mitt under brinnande världskrig. Fartyget S/S Skytterens bana slutade på Skagerraks botten 1942, och den forna Australienfararen är i dag ett oljeläckande vrak.

Ångfartyget Skytteren hette från början S/S Suevic. Hon byggdes vid förra sekelskiftet för rederiet White Star Line, känt för en annan atlantångare: Titanic.
Suevic började sin bana som ett kombinerat passagerar- och fraktfartyg på rutten Liverpool - Sydney. En dimmig marsdag 1907 gick fartyget på grund utanför Plymouth, fullastat och med 523 passagerare och besättningsmän ombord. Efter 16 timmar var alla evakuerade och man försökte dra loss fartyget från grundet. Det lyckades dock inte, så rederiet beslöt sig för en okonventionell bärgning: man sprängde helt enkelt loss fören och bogserade sedan aktern in till land. Efter att en ny för svetsats på togs Suevic i trafik igen, och användes under första världskriget för trupptransporter åt brittiska flottan.

1928 såldes hon till ett norskt rederi och byggdes om till valkokaren S/S Skytteren.
Under andra världskriget hamnade fartyget i kvarstad i Göteborgs hamn. Trots att tyska fartyg patrullerade den svenska kusten gjorde Skytteren i sällskap med nio andra norska fartyg 1942 ett försök att fly över till de allierade. Den tyska flottan var dock förvarnad och låg och väntade utanför svenskt territorialvatten. Utanför Måseskär varnades Skytteren av två av de andra utbrytarfartygen som vänt och var på väg tillbaka, men varningen kom för sent. Fartyget träffades av tysk eld och blev så pass skadat att kaptenen valde att själv sänka det, för att förhindra att hon föll i fiendens händer. En besättningsman omkom och resten hamnade i tysk fångenskap.

Skytteren ligger nu på drygt 70 meters djup väster om fyren Måseskär. På senare år har större mängder olja observerats i området, och Kustbevakningens undersökningar visar att oljan kommer från vraket.
− Med undervattenskamera har vi sett att skrovet är sönderrostat och släpper igenom oljedroppar, säger Filip Lundgren, räddningstjänsthandläggare i Region Väst.
När Skytteren sjönk var hon fullbunkrad för att klara en längre resa, och uppskattas ha haft en bunkerkapacitet på 6 000 m³. Att Kustbevakningen skulle tömma fartygets oljetankar är inte aktuellt i nuläget, eftersom det inte handlar om räddningstjänst i lagens mening. En sådan operation skulle bli dyr, och det finns ingen ägare eller försäkringsbolag som tar på sig något ansvar för vraket.
Skytteren är inte det enda potentiella miljöhotet från havets botten. Runt Sveriges kust ligger ett antal vrak med olja i rostande tankar, många av dem från andra världskriget.
Statskontoret presenterade nyligen utredningen ”Vrak och ägarlösa båtar” där det föreslås att hanteringen av miljöfarliga vrak ska samordnas nationellt. Enligt förslaget får Sjöfartsverket i uppdrag att inventera vraken och ta fram ett program för att sanera de mest akuta fallen. När det handlar om att undersöka vraken inför en eventuell sanering kan Kustbevakningens resurser med fartyg och dykare bli aktuella.
− De här problemen kommer att bli större i framtiden. Vi vill gärna medverka till att lösa det här på lång sikt, säger Filip Lundgren.




Vrak runt Sveriges kust
Den här förstudien behandlar vrak i Skagerrak, men med stor sannolikhet finns det många ytterligare potentiellt miljö farliga vrak längs resterande del av Sveriges kust. Således finns det ett behov av att upprätta en nationell databas över kända potentiellt miljöfarliga vrak.

Inga teknologiska hinder
Idag finns i princip inga teknologiska hinder för att tömma vraken på olja, men tömningen kan vara mycket kostsam (uppskattningsvis 20-250 miljoner SEK per vrak). Kostnaden för en tömning måste dock jämföras med de socioekonomiska konsekvenser som uppkommer ifall motsvarande olja istället plötsligt kommer ut och förorenar kusten.

Noggranna vrakinspektioner nödvändiga
För att kunna fastställa att en sanering är ekonomiskt försvarbar ur ett miljönyttoperspektiv är det av stor vikt att initialt genomföra en noggrann vrakinspektion, som kan verifiera mängd och typ av olja ombord samt om vrakets skick tillåter sanering. Kostnaden för en detaljerad inspektion och riskbedömning är i storleksordningen 0,5-2 miljoner SEK per vrak.

Finansiering med fondmedel
Finansieringen av såväl detaljerade inspektioner och riskbedömningar, som saneringsinsatser rörande vrak där ingen ägare kan ställas ansvarig, skulle kunna lösas på liknande sätt som tidigare gjorts vid instiftandet av en fond med medel för sanering av förorenad mark. I anslutning till en dylik fond skulle det vara fördelaktigt att upprätta ett nationellt kompetenscentrum som samlar all kunskap inom området och som kan samordna aktionerna för att garantera ett effektivt utnyttjande av resurserna
14 Januari 2010  | S/S SKYTTERN | 0 kommentar
Namn:
E-post:
Webbplats:
Kom ihåg mig?
Din kommentar:
vilken färg har solen: (för att lura spam robotar)




hittabutik.se - 12.000 webbutiker! | ehandelstips.se - allt om ehandel
(c) 2011, nogg.se & Bo Ask                                             Skaffa en gratis hemsida