nu ska jag berätta lite om min uppgradering av min sociala kompetens.
okey, alla kommer ihåg när man just skaffat msn. eller, typ just skaffat.
eller aa, typ ingen minns men i vilket fall.
man skulle snacka med alla.
man skulle typ ha 73 konversationer uppe, cama med 38 pers & ge ut sin msn adress till typ en tredje del av world wide web.
skulle ge ut adressen till vem fan som helst för ju fler desto bättre på älskade msn messenger.

sen skaffade man lunar. eller om man vara riktigt häftig - playahead.
där gick det ju såklart ut på att också där, skriva med typ allt & alla som kunde göra ett L under hakan & alla som stoppade nyllet i toan varje morgon. i vilket fall såg ut så.

& sen kom slutliga kära älskade bdb.
vilket vi alla vet går i grund & botten ut på att lägga upp så mkt bilder som möjligt på sin deo/katt/middag/vädret/dylikt onödigt skit ingen bryr sig om, eller ta så mkt egobilder i diverse vinklar som skiljde cirka 3 cm ställning eller position, till skillnad från bilden innan.

sedan har vi den välkända "jag har miljoner vänner" attityden.
messa ungefär konstant med onödiga polare man egentligen inte vet mer om än förnamn & att denna person i fråga fixar fester åt dig varje/varannan helg.
det handlar inte längre om att ha nära & kära, utan så många som möjligt.
ni är polare i ca 2-3 månader, i bästa "vi-är-bästisar" fall så håller det i 5.

en ytterligare tendens är att man inte längre är speciellt svårflirtad som person.
desperat & ytlig är två andra synonymer.
det handlar inte om att festen är bra eller inte.
det handlar inte om att du tkr om personerna eller inte.
det handlar helt enkelt om att ha en fylla, att klassa sig själv som party.
vare sig det blir en soft fylla i vingligt tillstånd där du får knulla någon random fyllesnygg/irlful person & får en gratis cider, vakna upp morgonen efter med klamydiaångest, dvs det dom flesta kallar som en lyckad fylla, eller - du dricker för snabbt/för fort/för vidriga saker/en skabbig import vodka du pungat ut 200 spänn för när du egentligen kunde dragit en kopp i toan & dricka grattis utan skillnad, du spyr, du skriker, du ligger i någon soffa osv osv.
dvs det som klassas som en dålig fylla.

det spelar ingen roll om du befinner dig på en fest där halva gänget fjortis dricker 3.5or öl eller ens alkoholfri cider & skriker som om dom är lyckliga & älskar varandra, medans resten av gänget sitter & surar i soffan för deras sprit/cider/öl/saft/mjölk/dylikt fjortisskit inte ens gör dom lulliga.

..... så länge du har EN JÄVLA MASSA POLARE & är så extremt jävla AS POPULÄR när du egentligen inte, som jag skrev i ovanstående, vet mer om personen mer än förnamn, hur många cigg personen röker om dagen, hur dom blir på fyllan, hur många dom knullat osvosvosv.
"kul"

i vilket jävla fall.
det som berör den första meningen jag skrev i allt;
min sociala kompetens har uppgraderats tror jag fan.

msn är drygt.
sms är drygt.
communitys är drygt.
jag är dryg.
typ.

orkar inte längre smsa "vad gör du?" så fort jag sitter ensam på tuben i 10 min.
orkar inte höra av mig konstant.
orkar inte komma på fest. jag orkar komma om det är en bra fest.
orkar inte ge ut en jävla msn adress till någon jag inte vet mer om än att han är 30+.
orkar inte glida på fest, bara för att kunna säga att jag festar varje helg, på gott eller ont.
orkar inte skriva en gång i månaden till personenjagbaravetförnamnetpå bara för att "hålla kontakten".
orkar inte träffa folk bara för att jag måste, bara för att stå & hänga.
orkar inte skriva på msn bara för att skriva
- tja
- läget?
- gör du?
- händer idag?
- det var länge sen, vi ba mååååste ses
- fest ikväll?
- fest i helgen?
- har du något att sälja?

orkar fan inte det.

är det onormalt beteende att vilja ha lite mer djupgående relationer med polare numera?
är man helt fel ute om man säger nej till skitfester med skitfolk?
att kunna träffas TVÅ PERSONER över en fika/sitta hemma & snacka/lira TVe spel/kolla film/göra fan ingenting?
är det skumt att dela problem?
är det helt fel att inte hela tiden träffas 15 pers på samma plats samma tid samma personer?
är det utöver det vanliga beteendet att kunna snacka/lyssna/fråga/bry sig?
är det för helvete så jävla konstigt att veta både för & efternamn?
är man dum i huvudet om man vet var sin sk polare ens bor?

är det jag som mognat?
är det jag som blivit dryg?
är det jag som blivit äldre?
är det jag som inte längre pallar?
är det jag som blivit självständig?
är det jag som inte längre orkar bry mig?

grattz till er som pallade läsa, ni är förhoppningsvist nu 30% mer vettiga.
om ni inte är 14 år & har bytt stil tills imorgon dvs.
tack för mig, tja.