 |
Maja Iller
20 år, kvinna
Mölndal
Västra Götalands län
|
 |
|
 |
| om mig |
Personlig text
Matte Saga har aldrig haft en iller förut, och är därför lite
tafatt. Men jag lär henne allteftersom. Tur för henne att hon valde
att ta hand om en lugn gamling som jag - en liten
rebellisk valp kan ju vara lite för mycket för vissa. Hålla på att
bajsa och bitas lite hej vilt sådär, det är inget jag håller på med
längre. Men man vet ju aldrig med de där ungdomarna.
Förutom matte Saga delar jag även hem med Människomamma,
Människopappa, Människobror och tre katter (Den Grå, Den Vita, Den
Röda). Vi är alla nyfikna och försiktiga med varandra, men går bra
ihop. Förutom de tre katterna som är lite griniga sinsemellan.
Själv har jag flyttat runt en del. Min förra matte (innan
akuthemsmatte) var tyvärr tvungen att göra sig av med mig. Hos
henne hade jag haft både illerkompisen Piff (som tyvärr
lämnade jordelivet våren -08) och bl.a. hundar och katter till
sällskap. Innan och efter henne har jag tyvärr haft 3 lite
tveksamma hem. Vare sig det gällt helt fel kost (billigt torrfoder
för katt är blä för oss illrar) eller folk som inte verkar ha fått
ut vad de tänkt sig av mig eller har klarat av att ha kvar mig
särskilt länge. Nu har jag en matte som ger mig rätt käk (Vitalin)
och tål både bett och bajs. Hoppas jag får stanna här och slipper
flytta igen. Nya matte får allt vara försiktig när hon korsar gator
och dylikt - hon kan ju inte gå och skada sig såpass allvarligt att
hon inte kan behålla mig! Det vore ju dumt. Både för henne och mig.
Att tänka på om du går i illerfunderingar!
Tänkte dela med mig av lite av det matte Saga viskat i mitt öra.
Hon hade ju förberett sig på det värsta då hon inte visste hur just
jag skulle vara.
Vi illrar kan förvånas över hur känsliga ni människovarelser är.
Själv har vi tjockare hud än er och tål då att bitas hårdare. Vi
vill ju bara leka, busa, testa, utmana och sätta er på plats. Vi
bits, och då är det ju ni som får dra gränser. Uppfostra oss,
speciellt när vi är valpar och hamnar i trotsåldern. Matte Saga har
fått känslan av att vissa inte orkar med att bli bitna och hellre
lämnar bort oss.
Tänk också på att vi inte automatiskt förstår att det är ok
att bajsa i en låda men inte på golvet. Många av oss lär sig
heller inte helt att pricka lådan varje gång. Se till att ha iaf
ett par olika lådor, så är det större chans att vi hinner dit.
Vi illrar trivs heller inte i burar. 5 m² minst säger lagen, men
helst vill vi ju springa runt fritt i huset/lägenheten/rummet. Se
bara till att vi inte kan svälja olämpliga saker (vissa av oss
tycker det är kul att käka gummi, men då kan man tvingas åka till
veterinären) eller smita ut eller in någonstans (skrymslen och
springor är ju så frestande, och vi kan göra oss riiiktigt små).
Vi illrar är självklart individer. Själv tycker jag inte riktigt om
att umgås med illrar, men kan acceptera snälla katter t.ex. Men de
flesta illrar älskar att busa runt och gosa med varandra. Vissa av
oss kan komma överens med katter och hundar, men släpp inte ihop
oss med gnagare. Vi är ju rovdjur, glöm inte det. Och åtminstonde
min matte skulle nog aldrig låta mig vara helt ensam med katterna.
För säkerhets skull.
Glöm inte heller att ta oss till djurdoktorn ibland. Vi ska ju ha
vår årliga vaccination och gärna en koll. Både cancer och öronskabb
är vanliga sjukdomar för oss. Låt oss inte vara sjuka! Så läs på om
symtom och se till att hålla oss försäkrade. Det är bäst för alla
parter.
|
| länkar |
|
|
 |
|
