Välkommen till Xenias hemsida
Startsidan Blogg Fotoalbum Gästbok
Topplistor Om mig Videoklipp Logga in
Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<
Mars (2024)
>>


om hjärtoperation

Är det någon skillnad på en donation och en transplantation?
Donation och transplantation är inte samma sak men hänger nära samman. Donationen är själva givandet, det vill säga att en avliden eller levande person donerar sina organ eller vävnader. Transplantation är den operation man genomför för att operera in organet hos mottagaren, det vill säga den väntande patienten.
Upp

Vilka organ och vävnader transplanteras?
De organ vi transplanterar i Sverige idag är njurar, lever, hjärta, lungor och bukspottkörtel. I viss mån transplanterar vi även tunntarm och insulinproducerande celler från bukspottkörteln. Vävnader vi transplanterar idag är framförallt hornhinnor och hjärtklaffar, men i viss mån även hud.
Upp

Vad menas med annat medicinskt ändamål?
Med ”annat medicinskt ändamål” menas vävnads-, blod- och cellprover vid medicinska forskningsprojekt, som alltid godkänts av en etisk kommitté. Sådana forskningsprojekt arbetar till exempel med att få fram bättre behandling av diabetes.
Detta handlar inte om helkroppsdonation till medicinsk och anatomisk undervisning.

Upp

Kan en sjuk människa bli utan organ om jag anmält att jag vill donera även till andra medicinska ändamål?
Nej, människors behov av organ kommer alltid i första hand. De vävnader man idag använder för andra medicinska ändamål konkurrerar inte med behovet av organ för transplantationsändamål.
Upp

Ser kroppen konstig ut efter en donation?
Nej. Ingreppet sker med största respekt för den avlidne. De donerade organen och vävnaderna tas tillvara vid en operation, som i stor utsträckning liknar en vanlig operation. Det som syns efteråt är det ihopsydda operationssåret. Om ögonvävnad har tagits för att möjliggöra en donation av hornhinnorna, ersätts ögonvävnaden av proteser. Efter operationen görs den avlidne i ordning på vanligt sätt och de närstående, om de så önskar, får möjlighet att ta ett sista farväl.
Upp

Vad säger religonerna om donation?
Var och en har rätt till sin egen religiösa uppfattning. De som är tveksamma till donation av religiösa skäl har samma rätt till respekt som alla andra. Det finns dock inga hinder mot donation hos de stora världsreligionerna. Ledande företrädare för de stora samfunden i Sverige, det vill säga den kristna protestantiska kyrkan, den kristna katolska kyrkan, det judiska och det islamitiska samfundet, har alla i ett gemensamt uttalande förklarat att de finner stöd för en positiv inställning till donation i sina religioners synsätt.
Upp

Vilken nytta gör donationer?
Omkring 600 personer i Sverige är så sjuka att en transplantation av något organ är den enda realistiska räddningen. Omkring 500 av dem väntar på en ny njure. För dem finns dialys som en uppehållande, alternativ behandling under en ganska lång period tack var att dialysmetoderna förbättrats, men i långa loppet är det en njurtransplantation som ger dem en realistisk möjlighet till ett fortsatt, värdigt liv.
För de som väntar på ett hjärta, en lunga eller en lever finns inga alternativa behandlingar. För dem är en transplantation enda möjligheten till fortsatt liv. En del patienter med svår diabetes kan bli fria från ett livslångt beroende av insulininjektioner genom transplantation av bukspottkörteln eller dess insulinproducerande celler. Patienter med ögonsjukdomar kan genom hornhinnetransplantation få ett bättre liv.

Upp

Vem kommer att få mina organ och vävnader?
Det går aldrig att säga i förväg. Det är en rad medicinska faktorer som avgör om donator och mottagare passar ihop, till exempel ålder, kroppsstorlek, blodgrupp och vävnadstyp. För att minimera riskerna för avstötning av det nya organet försöker man alltid hitta mottagare som matchar donatorn så bra som möjligt. Sedan gäller också att mottagare med de största medicinska behoven och den längsta väntetiden står först på väntelistan.
Upp

Får de närstående reda på vem som fått organen?
Nej. Både donatorn och mottagaren är garanterad anonymitetsskydd gentemot varandra. Donatorns närstående får inte veta vem eller vilka som fått ta emot organ och mottagaren(na) får inte veta vem donatorn är. Donatorns närstående får dock en viss återkoppling från sjukvården om hur det gått för de(n) som fått organ, för att de ska veta att donationen har varit till nytta.
Upp

Kan jag välja vem jag vill - eller inte vill - donera till?
Nej. Om man säger ja till att donera organ och vävnader efter sin död kan man inte välja till vem man donerar. Däremot kan du välja att donera alla organ och vävnader för transplantation och annat medicinskt ändamål, begränsa donationen till enbart transplantationer, undanta vissa organ och vävnader eller helt säga nej.
Upp

Varför får jag inte välja vem jag vill eller inte vill donera till?
Man kan inte själv välja - eller välja bort - till vilka människor man är beredd att donera organ och vävnader. En av de viktigaste grundprinciperna för vår hälso- och sjukvårdslagstiftning är att alla ska ha samma rätt till vård och behandling oavsett ålder, kön, bostadsort, inkomst, utbildning, etnisk tillhörighet, levnadsvanor eller andra bakgrundsfaktorer. Vem som ska få tillgång till vård är inte en fråga för gemene man att avgöra. Sådana beslut vilar på allmänt accepterade och demokratiskt överenskomna principer. Kan man inte tänka sig att donera sina organ och vävnader till vem som helst, får man välja att säga nej till donation. Känner man så är det lika viktigt att meddela sin inställning.
Upp

Vilka organ kan man donera medan man är i livet?
Donationer från levande donatorer handlar nästan alltid om en njure. Det är också möjligt att donera en bit av levern. Andelen transplanterade som fått en njure från en levande donator har ökat de senaste åren. Idag är det mellan en fjärdedel och en tredjedel av de njurar som transplanteras som kommer från levande givare. Numera är det även möjligt att acceptera sådana donationer från andra människor än nära släktingar eller vänner.
Upp

Kan man donera hela kroppen till undervisning?
Den som vill donera hela sin kropp till medicinsk och anatomisk undervisning, måste under sin livstid skriva ett avtal om detta med någon av de medicinska högskolorna. Institutionerna är generellt intresserade men avgör från fall till fall om de kan acceptera en sådan donation. Avtalet tecknas med den mottagande (anatomi- eller motsvarande) institutionen vid respektive universitet.

I avtalet kommer donatorn och mottagaren överens om vad som ska gälla, till exempel när det gäller ceremonier (kyrklig, borgerlig eller utan ceremoni), uppgifter om anhöriga, gravplats eller minneslund etc. Institutionen ersätter med ett fast belopp kostnader i samband med begravningen. Inga kostnader ersätts i förväg.
Den som avser att donera hela kroppen på detta sätt kan ändå välja att säga ja till donation för transplantationsändamål. Den mottagande institutionen kan ge ytterligare upplysningar om hur man gör i dessa och andra avseenden som helkroppsdonator.

Kontaktuppgifter till de medicinska institutioner som för närvarande accepterar helkroppsdonationer;
Umeå Universitet: Eva Carlsson, tel 090-786 53 99
Uppsala Universitet: Mats Hjortberg, tel 018-471 42 69
Karolinska Institutet: Lars Winblad, tel 08-33 68 55
Linköpings Universitet: Eva Danielsson, tel 013-22 74 26


Upp

Är transplantation en bra behandling?
Ja, nuförtiden ger transplantationer ofta ett mycket gott resultat. På ungefär 70 procent av dem som fått en ny njure fungerar denna fortfarande efter 5 år. Det finns personer som har sin nya njure kvar efter 18 år.
Upp

Är det inte dyrt med tranplantationer?
Jo. Men alternativen är också dyra, och ganska ofta ännu dyrare. Dialys kostar till exempel ca 500 000 – 600 000 kronor om året och kan pågå många år, medan en njurtransplantation kostar omkring 300 000 kronor första året och därefter mindre. Dessutom kan en patient som fått en ny njure oftast arbeta, vilket mer sällan gäller för den som går i dialys. Man har gjort beräkningar som visar att varje transplanterad njure sparar 2–3 miljoner enbart i sjukvårdskostnader.
Upp

Kan man inte använda organ och vävnader från djur?
Det finns flera hinder för att människor ska kunna ta emot organ och vävnader från djur. Människor har antikroppar som angriper och förstör celler från djur. Forskarna arbetar för att försöka övervinna dessa hinder, men det kommer förmodligen att ta många år innan organ eller vävnader från djur kan användas i någon större omfattning. Hjärtklaffar från djur kan i viss mån användas för transplantation, men klaffar från människor ger ett bättre behandlingsresultat.
Upp

Kan man inte använda konstgjorda organ och vävnader?
Våra livsviktiga organ har hittills inte låtit sig ersättas med konstgjorda organ, trots att forskning pågår. Njurens funktion att rena blodet kan ersättas med bloddialys eller så kallad påsdialys. På senare år har man också lyckats understödja ett sviktande hjärta med ett konstgjort hjälphjärta. På så sätt har man efter en tid kunnat genomföra transplantationer på vissa hjärtsjuka patienter, som tidigare bedömdes vara alltför sjuka för att klara transplantation. Istället för hjärtklaffar från människor kan man transplantera in konstgjorda klaffar eller klaffar från djur. Barn kan dock enbart ta emot hjärtklaffar från människor.
Upp

Hur länge överlever organen innan de måste vidare till en ny kropp?
Den tid som ett organ klarar att vara utanför kroppen varierar för olika organ. Ett hjärta måste vara inopererat inom fyra timmar. Andra organ är inte riktigt lika känsliga. Njurar kan klara sig upp mot 30 timmar, levern i ungefär 14 timmar, bukspottkörteln i 12 och lungorna i omkring 7 timmar. En vävnad som hornhinnan kan förvaras upp till 30 dagar innan den måste vara inopererad.
Upp

Kan man genomföra transplantationer utan att tillföra blod, om ens religon förbjuder blodtransfusioner?
En njurtransplantation kan vara möjlig att genomföra utan blodtransfusion. Transplantation av andra organ är mer omfattande operationer och det är svårt att veta i förväg hur mycket patienten kommer att blöda. Därför går det inte att garantera att man kan genomföra en sådan transplantation utan blodtransfusion.
Upp


Det är så idiotiskt"
Hjärtbyten stoppas på Karolinska
Stefan Jonssons väntan på ett hjärtbyte kan vara förgäves. Han är svårt hjärtsjuk och den planerade operationen på Karolinska skulle ge honom ett nytt liv.
Men från 1 juli stoppas alla hjärtbyten på landets största sjukhus och medicinska forskningscentrum, då de koncentreras till Göteborg och Lund.

- Det är så idiotiskt och konstigt att man fattar beslut utan att tänka på följderna, säger Stefan Jonsson.
Kalla faktas Jonas Alsgren granskar striden om hjärtbytena och finner flera frågetecken kring hur beslutet fattades. Vi visar också unika bilder från hur ett hjärtbyte går till.
19 April 2010  | 22 20 ALLA NYHETER | 1 kommentar
Vill du låna och vet inte var du ska få ett äkta lån? Vill du starta ett företag men inget kapital? Söker du brådskande pengar för personligt bruk? Behöver du ansöka om ett lån av någon anledning? Ditt hopp är äntligen här, eftersom vi erbjuder snabba och tillförlitliga lån till alla som behöver bara 2% räntesats, vår service är 100% äkta och du är garanterad att få ditt lån när du ansöker, vänligen kontakta oss via e-post och bli godkänd i dag. Hälsningar, Jamie Freeman www.freemanfinance.webs.com Freemanloanfinance@gmail.com

Webbplats: http://www.financeforall.webs.com
Skrivet av John Dyke den 8 December 2017 07:19
Namn:
E-post:
Webbplats:
Kom ihåg mig?
Din kommentar:
vilken färg har solen: (för att lura spam robotar)




hittabutik.se - 12.000 webbutiker! | ehandelstips.se - allt om ehandel
(c) 2011, nogg.se & Xenia Hej om mig. Och det här är min hemsidan                                             Skaffa en gratis hemsida