är som en berg- och dalbana....det går upp och det går ner......Många gånger är det tungt men ibland så ljusnar det och det är dom tillfällena som får en att jobba vidare =)
Jag har en unge som har en rätt strulig bakgrund, både hemma och i skolan.......jag kom in i ärendet några månader innan ett omedelbart omhändertagande blev aktuellt, jag blev den "onda soc-tanten". Att vara den "onda" gör mig inte så mycket....jag hade inte heller gillat den som inskränkte på mitt liv.......Men tyvärr så behövs inskränkningar ibland och då är det viktigaste att göra det så bra som möjligt för den/dom utsatta.
I augusti börjar ungen på gymnasiet och med mig pratar ungen om kärlek och saknad.......jag är nog inte den "onda" längre ;)