Jag kommer nog få stå och skrubba potatis tills händerna blöder imorgon. Vågar inte riktigt säga hur mycket potatis det blev, men OJ!

Höftont efter en argsint promenad genom Katrineholms gator.
En elak häxa.
En envis pojke.
Samvetskval.
Börjar till ännu en panikängest?

Även den här dagen, precis som alla andra dagar denna vecka, har gått i ilskans och tårarnas tecken.
Jag blir nästan mest arg på mig själv eftersom jag låter mig själv trampas på så lätt. Att jag låter mig kuvas så otroligt.
Jag vet att jag aldrig sätter mig själv i första hand, men när jag väl gör det så vänds hela världen upp-och-ner.
Jag är nog dömd till att göra andra människor glada och skita i vad jag själv vill.

Imorgon är det midsommar.
Har dock fått dåliga vibbar, och undrar om morgondagen alls kommer bli som jag skulle önska att det blir.
Äsch, blir det dåligt, så äter jag med sill och dricker liten till nubbe, så blir jag nog en glad tjej till slut.