Lilly Bergström
Startsidan Blogg Fotoalbum Gästbok Om mig Logga in
Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<
April (2024)
>>


Några tankar

Jag har funderar rätt mycket det senaste dagarna, eller rättare sagt igår kväll vid ungefär den här tidpunkten. En sak som jag nu ska jag tala om för er.
Det är så jävla värdelöst. Det fullkomligt driver vettet ur mig att vara någonstans i mellanlandet, att hela tiden behöva ducka för allt ansvar, men samtidigt inte kunna bärga sig tilla man ska skaffa bil, lån, en rejäl utbildning, blommkrukor. Och jag hatar att aldrig veta vad man ska göra för att få det som man vill, och alltid behöva anpassa sig för att andra människor ska bli nöjda.
Jag hatar det jävla ordet!
Förresten, för vem anpassar man sig?
Är det inte mer för alla andra skull än för sin egen?
Är det inte för killarnas skull jag rakar benen 3 gånger i veckan?
Noppas ögonbrynen och nyser som en galning mellan varje noppning, eller gör mig galen över att jag inte gått upp eller ner dom där x-antal kilona. (Äh! Mark my words) och försöker se söt och fräsch ut?
Men för att vara ärlig så skulle jag nog inte klara mig utan det heller.. egentligen.
Jag skulle faktiskt klara av att ha hårliga ben en dag, på sin höjd till exempel.
Kan Marie Antionette (hon hade inte ens en rakhyvel) och någon tant i något avlägset-afrikanskt-hörn-någonstans så kan säkert jag också klara av det. Men det spelar ingen roll.
Och det är inte det värsta.
Vet ni vad det är?
Vänta, det är så jobbigt att jag måste viska det..
(det allra allra värsta är att här sitter jag, min lilla hycklerska, med inte välansade, men noppade ögonbryn, dock inte vaxade men rakade ben och jag har faktiskt gått upp några av dom där utlovande kilona som ändå inte syns.) Ha! looks whos talking säger jag bara.
Alltså, jag vill också vara en som vågar säga ifrån, som fullkomligt råskiter i vad allt som heter regler är, och jag stolt över att säga att jag fullkomligt skiter i vad folk tycker om mig.
Jag tror att antingen så tycker man om mig, eller ej.
Jag vill också, jag vill också, jag vill också!!
Men nu är det inte mig vi snackar om, ville bara poängtera det.
Alla dom som inte kan stå för vem dom är, och för sina åsikter, jag tror faktiskt att allt det kan bottna i att man vill vara någon annan?
Så dum tanke, tänker ni säkert.
Ska jag kanske ta tillbaks det där?
Varför skulle någon annan människa vilja vara någon annan.
Varför duger vi aldrig inför varandra? Inte ens för oss själva?
Och det allra konstigaste är (och det är jag beredd att sätta en tjuga på, mina livabesparingar i princip)
Att om vi alla fick göra upp en lista över hur vi skulle vilja vara, så skulle den antagligen se ungefär lika dan ut för alla människor.
Men varför?
Är det inte människans sätt att vara unik som gör livet värt att leva?
Hur kul vore det om alla var likadana? Har nu verkligen tänkt på det?
Fatta hur tråkigt det vore om alla vore likadana, antingen vi var interaktuelle, bimbosar, emos, bondlurkar, eller som Göran persson.
Alla strävar efter att vara unika hela tiden, men eftersom att alla gör de, så är ju ingen unik alls.
Det unikaste vore ju att inte vilja vara någon annan, eller?
Har jag fel?
Jobbigt är också att här sitter jag och gör mig klok, men jag lovar, förr ville jag också vara någon annan. Är det inte sorgligt?
Jag menar, det kändes verkligen som att jag inte riktigt visste vart jag hade mig själv.
Känner att jag verkligen går in på mitt privatliv för tillfället. Vilket kanske inte alltid är det bästa, men tanke på att man aldrig vet vem som stalkar en på nätet.
Återgår därför till något hela annat..

Mitt humör är en aning stabilare dagen till ära. Kanske är det för att jag har varit ledig idag? Har hunnit vila upp mig rejält efter den gångna helgen? Kanske för att jag hann med en återställare igår kväll? Eller är det kanske för att jag styrde upp värsta hemma gjorda pizzan till mig och elin idag? Lilly har än en gång varit fett seriös i köket. ännu ett vuxenpoäng till mig! hoho Kan inte riktigt bestämma mig vad det är, men nått är det. Det känner jag i brallan. Imogon är det jobb 16-21:30. och före det ska jag uträtta endel viktiga ärenden. Har även bett marielle att kolla upp lite jobb där hon jobbar, så ska kanske få mig ett litet extra knäck dära också.

Sen bara för att nämna så har jag fixat mig en tid, inte vilket tid som helst utan en tid ägnad åt min frilla. Har nu tagit tag i ännu en sak jag funderat över länge. Vilket känns gött mos. Kosta vad det kosta vill. Men det kommer bli mer än fett.
Förövrigt så har jag nog inte så mycket att tillägga, förutom att helgens brevader var en aning DRAMA, och att jag nu inte ska besöka oslos hittils bästa krog på ett tag. Känner en otroligt tröttnad, och vi behöver lite förnyelse.Men i fyllan så tar man ju givet det säkra för det osäkra- Och för er som inte har hållit er uppdaterade så kan jag enbart säga att det är Hard rock café vi snakca om hära och absolut inget annat. Så då vet ni det.
Föresten det var en liten sak till, vet inte riktigt hur jag ska säga detta på bästa sätt. Men jag är otroligt ledsen för det som hände, och jag hoppas att vi kan glömma det förr eller senare.

Klockan är 01:21 prick, och det övriga kollektivet på trondheimsveien har sagt godnatt. För min del blir det lite South Park.

Tack för mig. och hej!
21 September 2010  | Eftertänksamhet | 0 kommentar
Namn:
E-post:
Webbplats:
Kom ihåg mig?
Din kommentar:
vilken färg har solen: (för att lura spam robotar)




hittabutik.se - 12.000 webbutiker! | ehandelstips.se - allt om ehandel
(c) 2011, nogg.se & Lilly Bergström                                             Skaffa en gratis hemsida