Im not a god, I was misquoted.
Startsidan Blogg Fotoalbum Gästbok
Debatt Topplistor Om mig Logga in
Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<
April (2024)
>>


Min top 100 del 7 - plats 40-31

Ja då var det dags igen. Listan med stort L. Spänningen är enorm. Ja...eller inte...
Den är i alla fall kul att göra..:)

40.
Psycho (1960)
Hitchcockdags igen. Nu mer skrämmande än vanligt. Jag tycker filmen är riktigt läskig och stämningen fantastisk. Nuförtiden tycker jag att skräckgenren inte är något vidare. Allt handlar om att skrämmas med effekter och överraskningsmoment. Även om detta lyckas innebär ju inte det att det är en bra film. I vissa fall undrar jag om det finns ett manus till att börja med. I fallet Psycho så är det ett jäkligt bra manus med vansinnigt bra karaktärer. Anthony Perkins insats som annorlunda hotellägaren Norman Bates är en av de bästa rollprestationerna någonsin. Jamie Lee Curtis är ju känd som The Scream Queen och slog igenom i diverse skräckfilmer som exempelvis Halloween, och här i Psycho visar hennes mamma Janet Leigh varifrån Jamie fått sin talang. Duschscenen är ju en verklig klassiker idag.

39.
Trading Places (1983)
(Ombytta roller)
Och av en rolig slump så har vi Jamie Lee Curtis, på platsen före mamma, i en av sina bästa roller. Här spelar nostalgin in en del måste jag säga, men jag skrattar fortfarande mycket varje gång jag ser denna.
Dan Aykroyd och Eddie Murphy spelar här på absoluta toppen av sina fantastiska förmågor.

38.
Rio Bravo (1959)
John Wayne har gjort många bra filmer och var en äkta filmstjärna. Men ärligt talat så är han inte den bästa skådisen. Detta gör dock inget för mig för han har sin egen stil och det fungerar på något sätt. Andra favoriter av hans filmer som dock inte är med på listan är "The man who shot Liberty Valance", "The Stagecoach" och "The Searchers". Men som sagt, det finns fler.
Rio Bravo är dock min absoluta favorit och har en väldigt skön känsla. Det är emellanåt en ganska långsam film, men en perfekt avvägd ensemble med Wayne och Dean Martin som hjältarna, hjälpta av en äkta comic relief i Walter Brennan som spelar den gaggige gubben Stumpy, så blir det mycket underhållande då med. Givetvis eftersom de har ett bra manus att gå efter.
Sedan är Angie Dickinson, som här spelar Feathers, en av mina abosluta favoritskådespelerskor genom tiderna.

37.
Strangers on a train (1951)
En film med ett klassiskt upplägg som utnyttjats även efter denna. Två personer träffas för första gången på ett tåg, de börjar prata och inser snart att de har varsin person de avskyr och gärna skulle röja undan. De pratar om att de vore det perfekta mordet om de mördar den andres person eftersom det då inte finns något motiv. Vad händer då om en av dem säger detta med glimten i ögat medan den andre är psykopat och tar det på väl mycket allvar...
En strålande Hitcockklassiker som alla bör se!

36.
The Rock (1996)
En väldigt skön och rörande film med härliga spektatkulära actionsekvenser och en fyndig idé. Detta kryddat med en perfekt dos humor och Connerys karismatiska pondus så kan det bara bli bra.
En viktig del av filmen är den fantastiska musiken som höjer stämningen ordentligt i vissa scener. Så många bra skådisar också, Ed Harris!!!, David Morse, Nicolas Cage, Michael Biehn, John Spencer, William Forsythe mfl...alla gör ett makalöst bra jobb.
Men trots allt "bara" på plats 36...jag anar att du kommer säga saker nu Staffan...:)

35.
Thunderball (1965)
Då fortsätter vi med ytterligare en Sean Connery-rulle. Åskbollen är lite speciell faktiskt som har blivit mycket bättre för mig på senare år. Jag har alltid gillat den, men ändå inte varit så klockrent tillfreställd när jag sett den. Problemet har varit att de gångerna jag sett den under uppväxten har varit på en halvdann videokasset. När jag till slut köpte den på dvd så blev det en helt ny film, man såg ju allt som hände och de långa undervattenscenerna blev allt annat än långdragna.
Adolfo Celi är med sin enögde Emile Largo härligt ondskefull som skurken och Claudine Auger en mycket bra Bondbrud. Jag har dock en annan favorit som i filmen spelar skurken Largos högra hand, men givetvis är en Bondbrud också hon...italienska Luciana Paluzzi som Fiona Volpe. Hon skulle faktiskt komma väldigt högt på en lista över favoritkaraktärer i Bondhistorien.
Connery har en väldigt skön kommentar när hon skjutsar honom i väldigt hög fart med bilen...

Bond: Do you fly here often?
Fiona: Some men just dont like to be driven.
Bond: No, some men dont like to be taken for a ride.

34.
The Lady Vanishes (1938)
Ytterligare en Hitchcock med en mycket bra premiss. En ung kvinna pratar med en äldre dam. Men efter att ha sovit en stund är damen spårlöst försvunnen och ingen på tåget har en aning om vem hon menar. Mystiskt och härligt.
En tidig film med starka engelska skådespelare.

33.
The Matrix (1999)
En riktig magisk film som tog andan ur mig när jag såg den på bio första gången. Jag såg den faktiskt själv mitt på dagen då jag slutade tidigt i skolan och kände för att se den.
Det var lite speciellt efter filmen och jag fick lite skumma tankar efter att jag gick ut i sommarvärmen och tittade på folkvimlet runt mig...tänk om... Det var en fräck känsla.

Jag är väldigt förtjust i boken Neuromancer av William Gibson och det känns verkligen som man inspirerats av denna i skapandet av The Matrix. Vissa har problem med användandet av vajrar i filmer, men jag tycker det kan bli väldigt effektfullt om det används på rätt sätt, och det gör man verkligen i The Matrix.
Även om inte Keanu Reeves hade varit mitt förstaval som Neo gör han ett bra jobb, men övriga skådisar är klockrena.
Sedan kan ju inte Carrie-Anne Moss i tight läderdräkt bli fel!

32.
Dersu Uzala (1975)
Det här den ultimata filmen om vänskap. Jag visste inte vad jag skulle vänta mig när jag satte i dvdn, men blev helt förtrollad. Kurosawas film blir ibland väldigt långsam men miljöer och skådisar gör att det inte blir det minsta långtråkigt. (Även om alla kanske inte skulle hålla med om detta.)
Det handlar om rysk militär/upptäcksresande som räddas av en sibirisk jägare som genom att föra militären tillbaka till civilisationen räddar honom från en säker död. Detta är grunden till en mycket fin vänskap.
Ryssen Maksim Munzuk (jägaren) är mycket bra i titelrollen.

31.
Fanny & Alexander (1982)
När man pratar svensk film så handlar ju mycket om Ingmar Bergman. På gott och ont. Känslan när man hör hans namn handlar ju mycket om mörka och pretantiösa filmer som bara kritiker gillar. Till viss del kan jag hålla med, men lik förbannat när jag gör en lista som denna så hamnar han så här högt och som bästa svensk.
Dessutom var flera av hans övriga filmer aktuella för top 100. Ger man hans filmer en ärlig chans så är de riktigt bra. Men visst, känner man för lite verklighetsflykt och humörhöjare så sätter jag ju hellre på en Jönssonligan.

Fanny och Alexander såg jag första gången i skolan och blev väldigt tagen. Jag lever ofta in mig i filmer väldigt mycket och här blir man verkligen en del av familjerna och i alla fall jag bryr mig välidigt mycket om dem. Humor och svärta blandas med en strålande balans. Jarl Kulle är ju helskön medan men troligen skulle gå över gatan om man mötte Jan Malmsjös biskop en sen kväll.
En väldigt stark filmupplevelse.


Ja nu börjar det faktiskt närma sig slutet (det har det i och för sig gjort hela tiden) och det är bara tre listor kvar.
Efteråt kommer jag dock skriva ytterligare en med lite missar jag känner att jag har gjort på vägen, både glömda filmer och någon felaktig placering.
Men det tar jag när det kommer.



Norman Bates (Anthony Perkins): She just goes a little mad sometimes. We all go a little mad sometimes. Havent you?

ur Psycho
30 September 2010  | Film | 0 kommentar
Namn:
E-post:
Webbplats:
Kom ihåg mig?
Din kommentar:
vilken färg har solen: (för att lura spam robotar)




hittabutik.se - 12.000 webbutiker! | ehandelstips.se - allt om ehandel
(c) 2011, nogg.se & Peter Edvardsson                                             Skaffa en gratis hemsida