Igår var det dags för första tillfället av vår vinterträning för Farmor Jenny och jag körde med både Janis och Meg. Övningarna var oerhört nyttiga, både för hundarna men framförallt för mig. Jag lär mig så enormt mycket varje gång och därutöver blir jag så enormt taggad till att vilja träna mer. Mer, mer, mer.


Min träningsvilliga kompis och jag!

Janis var duktig och jag fick till vissa övningar ganska bra, min nackdel är att jag stundtals blir stillastående i väntan på att jag vill vara säker på att hon hoppat klart och därmed inte river. Dåligt att jag kommit in i den fasen, detta är något jag såklart vill jobba bort eftersom det bara innebär att jag kommer än längre bak och inte har förmågan att vara så offensiv som jag önskar. Janis är väldigt tajt i svängar och vändbar till tusen, det gillar jag!

Meg orkar inte riktigt lika mycket. Hjärnan blir trött rätt fort men om man tittar tillbaks så är det en stor utveckling som skett hos henne. Tyvärr har jag inte hittat tajmingen ännu och därför känns det lite skönt att vi kör klass I och II. Lagom nivå och som vi tar oss runt rätt enkelt.

Något som dock känns mindre bra och som tyvärr tärt på mitt samvete under hösten är att Janis fått mindre motion än vanligt. Hon är van att få röra på sig mycket och tyvärr har jag jobbat för mycket för att ha orkat eller haft tid att ge henne det hon behöver. Detta har resulterat att hon faktiskt blivit fet. Så nu har program med mindre mat och prioritet att få bort det som ligger extra runt revbenen påbörjats. (Jag hoppas ingen har samma tankar om mig...).

Idag fick jag äntligen gå en lite längre promenad tillsammans med Sarah och Combat. Tacka vet jag pannlampor, annars hade vi inte sett mycket när vi traskade runt Sisjön och Oxsjön. Det sköna med de männsikor man träffar relativt ofta är att man faktiskt kan gå tyst emellanåt men ändå ha sällskap. Så skönt med tanke på att jag pratar mycket på dagarna i olika sammanhang. Tack för sällskapet.

Nu ska jag lägga mig och titta på mitt enda program som jag följer och som jag tycker är riktigt bra. Tacka vet jag SVT Play så jag nu en dag senare kan se Våra vänners liv...

You and me, me and you
there couldnt be a better two,
to be blessed and know
the meaning of true love.

Rosie Thomas