Lilly Bergström
Startsidan Blogg Fotoalbum Gästbok Om mig Logga in
Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<
April (2020)
>>


Jag tänkte lite på den här texten...

Jag läste den här texten nedan för ett tag sedan, och kunde inte låta bli att analysera vad jag läste. Funderade lite över om jag kunde köpa det hela, och vad jag egentligen tyckte om dom här orden, som vid en första anblick kan kännas som en vacker kärleksförklaring.
Vid en närmare titt kan jag dock skåda livsfaror.. aaaah!

"Det handlar inte om att finna den person man vill gå till sängs med
Det handlar om att finna den man vill vakna upp med
Det handlar inte om att finna den man vill leva tillsammans med
Det handlar om att finna den man inte kan leva utan
I världen är du bara någon men för mig är du hela världen"


"Det handlar inte om att finna den personen man vill gå till sängs med, det handlar om att finna den personen man vill vakna upp med."
Okej. Det köper jag. Det är ju bra om man både vill pöka och hångla runt bland kuddarna men även vakna upp med en gammal snus fastkletad i ögat, dålig andedräkt och morgonfrilla och känna sig bekväm med det.
Att det liksom, känns naturligt. Ibland kanske också vakna upp och vara sådär lurvig i skallen och ha kommt ihåg att spotta ut kvällssnusen och helt enkelt inleda dagen med att morgonpöka lite eller kanske byta en bajsblöja. Ni fattar.
Det ska dock alltid kännas okej att vakna ensam också.
Det är farligt om man vaknar och känner sig ensam för att ens partner inte är där.

"Det handlar inte om att finna den man vill leva tillsammans med, det handlar om att finna den man inte kan leva utan!"
Här tar det tvärnit för mig. Här ser jag det livfarliga. Det känns totalt åt skogen om folk faktiskt känner att dom inte kan leva utan någon speciell person.
Missförstå mig inte, jag har älskat och älskar fortfarande vissa personer väldigt högt - men om han skulle försvinna ut ur mitt liv så är det väl klart att jag kan leva vidare ändå.
Att man sörjer är en sak, men om man på allvar känner att man inte kan leva utan en människa så känner jag att man nog borde ta sig en funderare över vad man ens går omkring på jorden för. Nä. Den dagen jag blir så svag att jag inte kan leva utan en människa, då är det som sagt dags att börja om från ruta ett.
Man måste alltid tänka att vad som än händer, så fixar man det själv - då blir man modig och tuff och kan skapa något bra - för sig själv.

"I världen är du bara någon, men för mig är du hela världen."
MJAMJA. Känner jag.
Den dagen jag tycker att en enda människa är hela världen för mig så är det också ett allvarligt tecken på att jag har misslyckats. Att jag har misslyckats som individ, som medmänniska.
Jag menar, hur mycket jag än älskar och hur kär jag än är så spelar det ju ingen roll.
Världen kommer fortsätta rulla på vid sidan av och om jag någon gång blir så jävla förvirrad att jag tycker att en enda människa är hela världen.. Ja, då bokar jag tid hos en psykolog som kan få mig på banan igen.

Jag blir lite oroad. Menar folk detta när dom säger det?
Och om dom inte menar det, varför säger man det då? Det verkar ju helbängt.
Jag hoppas dock att mina medmänniskor där ute förstår att vad som än händer, så fixar vi det själva ändå. Livet kan väl ändå inte gå ut på att bli besatt av en partner såpass att vi inte kan leva utan dom? Det gör mig lite rädd.
Ska vi vara så beroende av andra människor? Ska vi vara så uppslukade av någon så vi glömmer bort att människor svälter ihjäl, att folk blir mördade och att vi har annat för oss också? Nej tack.

Jag tror det är smartast att bygga upp sig själv så man klarar vad som helst. Bli en powerpuff och fixa skiten och aldrig räkna med att någon annan gör det, och om man då går omkring och känner att en enda människa är hela ens värld - då går det inte. Det blir fullständigt livsfarligt.

Hurra för kärlek, det vet ni, men inte på bekostnad av att man inte ska stå sig själv närmast och vara sin egen bästa vän. Jag tror inte på det där.

The end.










1 December 2010  | Seriösa ting | 3 kommentarer
Ja, det känns ju alltid en aning bättre att ha något att skylla på ;) snart ses vi
Skrivet av Lilly den 7 December 2010 11:54
det blev fel jag är ju farmor,vi skyller på åldern.Men iag håller med.
Skrivet av farmora den 7 December 2010 08:51
kloka ord .jag håller med.
Skrivet av mormora den 3 December 2010 12:31
Namn:
E-post:
Webbplats:
Kom ihåg mig?
Din kommentar:
vilken färg har solen: (för att lura spam robotar)




12.000 webbutiker! | alltomklader.se
(c) 2011, nogg.se & Lilly Bergström                                             Skaffa en gratis hemsida