Egentligen så struntar jag nog i vad Du vet eller inte vet om mig, vad får Du ut av det? Det jag undrar är varför man gör något sådant mot en person som man kallar för vän? För att det är en kul grej..? men hur hade det känts om det var ditt fel att din väns (eventuella) kärlek struntat i honom för att Du gjort "en kul grej"? Det som stör mig är att en oskyldig och genomgod person får stå till svars och känna dåligt samveta inför någon han nyligen träffat för att Du vill ha lite kul, på hans bekostnad!

I slutet av september 2010 fick jag hem ett brev om att en person gjort en kreditupplysning på mig. Jag hade ingen aning om varför eller vem denna person var. Personens namn stod i brevet vilket jag läste upp för R som jag precis börjat träffa. Jag blev ganska upprörd och undrade vem som kunde vara intresserad av mina uppgifter var på R svarade att personen i fråga gick i hans klass och att det var "en kul grej" som hans kompisar hade gjort mot andras flickvänner för att "sätta dit" sina kompisar. Vid detta tillfälle blev jag väldigt upprörd och R fick stå till svars för något som hans så kallade vänner hade gjort, som han själv inte var inblandad i. Jag trodde på hans ord om att han inte var delaktig i det och gör det än idag. Vid detta tillfälle sa jag även att när jag träffar personen som gjort detta ska jag konfrontera honom..

Det har gott lång tid sedan detta men idag såg jag honom för första gången sedan dess och det började koka inom mig. Jag pratade med en annan av Rs vänner som visste om vad som hänt och frågade honom varför man gör detta, men inte heller han hade något bra svar. Jag satte mig bredvid personen som gjort det, presenterade mig och frågade varför, varför gör man nått sånt!? Han bad om ursäkt men hade inget bättre svar en någon annan, bara att det var en kul grej och att det var för att jävlas med R. Jag förklarade att jag tyckte det var fel och flyttade mig sedan där ifrån, halvnöjd med det jag gjort..

Det blev inte som jag hade tänkt mig vid mitt möte med Dig men jag tror att Du kände min vrede, frustration och besvikelse. Jag såg att Du skämdes en del och förhoppningsvis kommer Du inte göra det igen..
Jag vet helt säker nu, det jag redan då anade, att R är en omtänksam och godhjärtad person och jag känner ingen tvivel på våra känslor för varandra. Men vad hade hänt om jag blivit fly förbannad, om jag inte trott på det han sa? Hur hade Du känt då??

Så här i efterhand känns det inte som att Du var värd besväret eller den ennergi jag la på att vara irriterad och arg. Det hade kanske varit bättre att strunta i det, eller tagit det vid ett annat tillfälle, men jag är samtidigt nöjd att jag gjorde det. Förhoppningsvis gav det Dig en tankeställare och jag har fått ur mig ett irritationsmoment som legat som en sten på mina axlar under en längre tid..