Startsidan Blogg Fotoalbum Vänner Gästbok Om mig Videoklipp Logga in
Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
26
27
28
29
30
31
<<
Maj (2020)
>>


Första stora steget...

Nu tänkte jag skriva lite om hur det gick för mig inne på kliniken, och varför jag var där.

Jag blev inlagd för nedtrappning av dom värktabletter jag tar för min huvudvärk jag har jämt, Panocod heter dom, det är samma som Citodon.
(Panocod och Citodon innehåller ett ämne som heter Kodein, som inuti kroppen omvandlas till morfin, och det klassas som opiater.)
Men jag fick inte vara inlagd så länge som jag hade hoppats, läkarna tyckte att jag stod på för låg dos för det. Jag var där i en och en halv vecka, och under den tiden trappade jag ner hälften av värktabletterna, från 6 stycken Panocod om dagen till 3 stycken om dagen, som jag då står på nu.
Resten ska jag trappa ner hemma med hjälp av den mottagningen jag går på och läkarna där....fast mycket långsammare då.

Det var kämpigt för mig med nedtrappningen, främst på grund av att jag måste stå ut med huvudvärken på ett annat sätt när jag inte kan ta värktabletter på samma sätt längre. Det är inte lätt kan jag säga.
Jag upplevde inte så mycket abstinens, i stort sett ingen alls, så det jobbiga var som sagt att behöva hantera huvudvärken.
Men tanken är ju att när jag har trappat ut på Panocoden, så kommer det vara lättare att hitta den riktiga orsaken till varför jag har så mycket huvudvärk hela tiden.
Det är det hela detta handlar om, att verkligen hitta roten till den onda, så att säga. Och enligt läkarna så måste jag då bli av helt med Panocoden, för när man tar för många för länge så kan dom i sig också skapa huvudvärk, och så blir det en ond cirkel man bara kan komma ur om man trappar ut dom helt.
Det är ju en lång process, men nu har jag tagit detta första steget iallafall, och ska göra mitt allra bästa för att slutföra det. Sen kan man gå vidare till nästa steg.

Men detta är ingen "mirakelkur" som går snabbt och "botar" mig...både jag själv och andra måste vara på det klara med och förstå att det är en lång process.
Det kommer ta tid, så är det bara.

Jag ska även få hjälp lite längre fram med terapi för min svåra depression, och sånt tar också lång tid att bli bättre ifrån.
Jag mår ju fortfarande väldigt dåligt psykiskt och känslomässigt, det kommer jag att göra en lång tid framöver. Som sagt, det är också en lång process...

Men man kan bara ta ett steg i taget, en dag i taget. Och det är det jag måste göra nu. Jag har som sagt redan tagit det första stora steget till förbättring, och det är jag stolt över.
Så får man se vad som sker längre fram...

Skriver nåt om några dagar igen.

Kram på er så länge!


       
18 Augusti 2011  | Lite allt möjligt | 1 kommentar
Lycka till!!!!!! Eftersom du är en konstnärsjäl så SKA du vara deppig i någon form...det hör till....håll det balanserat bara...tänk på vitaminer och mineraler..med andra ord ät BRA kost, inte skräpmat. Du är ju så begåvad...kunde bli författare. Bra om du helt blir av med den där tablettskiten...såna starka tabletter blir man inte gladare av precis..Kram!
Skrivet av Mysko den 29 Augusti 2011 23:54
Namn:
E-post:
Webbplats:
Kom ihåg mig?
Din kommentar:
vilken färg har solen: (för att lura spam robotar)




12.000 webbutiker! | alltomklader.se
(c) 2011, nogg.se & Angelica Börgesson                                             Skaffa en gratis hemsida