Jag är ju som alla vet vid det här laget, en holländare.

 Något som jag reflekterar över att vara utlänning är att svenskar är otroligt dåliga på att säga vad dom är duktiga på. Det är tabu att säga något positivt om sig själv eller andra. Att säga nåt positivt om andra sitter långt inne. Den svenska avundsjukan, säger dom att det är eller Jantelagen.

Jag mår bra av att säga nåt positivt om andra, heller det än nåt negativt.

Jag är VÄL känd, för mina raka åsikter, vissa uppskattar det och vissa hatar det. För även saker som jag inte gillar, kan jag öppet diskutera. Att sitta och sura i sitt kök över saker i åratal, är inte min grej. Jag vill lösa problemet och få det ur vägen. Att älta saker i åratal, kan man inte må bra av.

Bilden "gossip" har jag hittat på Google

Då det går bra för någon, har Svenskan svårt för att säga;

“va roligt“, “grattis!” eller “o, vad jag skulle önska att det var jag!”

Nej man skall hellre säga nåt negativt. Jag förstår inte den tankegången och jag skall ärligt säga att det ofta blir en kulturkrock med mig och andra.

I byn jag bor kan jag höra folk älta saker som har hänt för flera generationer sedan. Om nån bybo idag gör nåt galet, så sägs det att de förstår att den personen är så, för hans/hennes farfarsfar var så!? Märkligt! Som tur är, har jag inga förfäder här, som jag kan jämföras med av byborna.

Jag TÖRS säga att jag är en bra hundmänniska och jägerska.

Frågade min gubbe vad han tyckte min bästa egenskap var och som svar fick jag; Viljan...

Törs du skriva i kommentarfältet vad du är bra på?