Tänk Er två pratkvarnar som pratar oavbrutet utan att andas mellan meningarna....Dessa två hade bestämt sig för att idag, sitta under ett camonät för att titta på ett orrspel!

Hur tror Ni det gick?

Igår åkte jag upp med skotern för att sätta upp kamouflagenätet på ett lämpligt ställe som jag vet alltid används som orrspelplan.

Foto: Therese Bjärstig

La mig efter det nästan samtidigt som Aron för att orka kliva upp till kl.03:30. Sen ankom den andra pratkvarnen till Högland 04:00.

Vi kokade kaffe och gjorde tunnbrödsmörgåsar med rökt älghjärta på, som vi skulle ha till fika ♥

Foto: Therese Bjärstig

Sen var det bara till att bege sig av till orrspelplan. Kl.05:30 var vi på plats. Vi väntade, spanade, väntande, lydde och hopades på att några spelglada orrar snart skulle anlända.

Plötsligt kom dom. Först en orrtupp och bara några sekunder efter, en hel flock. Några träade i träd runt om och några tuppar landade två meter från nätet och började spela med detsamma.

Men då hände nåt som bara händer då det inte får hända! En höna träade i granen som jag hade knutit camonätet i!!!

En meter ovanför mitt huvudet, där satte hon sig och var inte det minsta brydd.

Nu var det till att vara tyst och inte gör sig avslöjad....

Hur tror Ni det gick? Jo, nog var vi tysta. Vi sa inte ett ord,....men avslöjade vart vi!

Jag gjorde det som en jägare aldrig får glömma, att slå av mobilen! Ok, den stod på ljudlöst, men med vibrationer, så det lät inte så mycket, men hur smart var jag som la den på skoterhuven!? Då lät den ju hur mycket som helst!

Hönan tyckte “trädet” under henne, gav ifrån sig underliga ljud och började misstänksamt sträcka på halsen för att undersöka vart ljudet kom ifrån.

Therese som såg sin chans att få fånga en bra bild, fick spasmiska ryckningar i avtryckarfingret och myror i brallan J Hon kunde inte hålla sig *ler*

Foto: Therese Bjärstig

Hon tryckte av en bild på hönan och klev upp för att ta ytterligare en bild...

Foto: Therese Bjärstig

...men råkade då kliva på ett liggunderlag som gav ifrån sig ett underligt knarrande, det blev för mycket för hönan! Hon kacklade till några ord till alla spelglada och kärgalna pojkar och tjop, så for dom!

Ja, Therese lyckades som sagt va, ta två bilder, jag en (efter det att dom flög iväg).

Vi skrattade gott åt våra misstag och konstaterade att vi hade lyckats med nåt som vi inte trodde vi skulle lyckas med; att vara tyst och det, i nästan tre timmar!!!!

Det lilla vi såg idag var oavsett en mycket trevlig upplevelse, ett minne för livet som jag skall lägga till i “hårddisken“.

Att titta på orr- och tjäderspel är verkligen en vacker upplevelse och att göra det med en god vän är ju inte helt fel det heller

♣ Hoppas på bättre tur imorgon ♣

Tack Therese för det fina ägget och en super trevlig morgon! Stor kramen från mig och familjen... tokfia J