Jag har alltid haft många järn i elden och haft svårt för att sitta still, så nu då kroppen inte riktigt orkar med farten, känns det riktigt åt h-vete!
Jag vill göra det jag alltid har gjort, men kroppen vill annat och det gör mig oerhört frustrerad, men det ger faktiskt positiva upplevelser också!
Eftersom allt går saktigare nu, hinner ögonen observera det jag förut bara har “flugit” förbi.
Till exempel;
Jag ser hur duktig Aron har blivit på att skata...
Hur vacker utsikt det är på Högdalsmyra mot Borgahällan och hur vacker Thai är i sin vinterdräkt...
Hur björken är vackert dekorerad med lav....
Hur roliga
hackspettsmedjor ser ut...
Hur VÄL kamouflerad tretåig hackspett är....
Hur lätt svanor kan ta till vingarna, så att jag inte hinner ta en bra bild....
....men det finaste av allt som jag mer och mer ser är….
....vilken fin dräng jag har ♥
