|
|
|
|
|
Må
|
Ti
|
On
|
To
|
Fr
|
Lö
|
Sö
|
| | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | |
| |
April (2024) |
|
|
|
|
| (1) |
|
| (5) |
|
| (2) |
|
| (3) |
|
| (1) |
|
| (12) |
|
| (10) |
|
| (24) |
|
| (20) |
|
| (19) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Inlägg: 97 |
| Kommentarer: 51 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
 |
Han var...
...Nere i brygga. Han reste sig upp och går nu runt på gator och torg som en alldeles vanlig man. Bakom fasaden döljer sig många hemligheter. Han funderar ofta på vad som döljer sig bakom just fasaden. Han har börjat att känna igen vissa signaler, uttryck och blickarna som en del förmedlar. Han behöver bara gå till sig själv för att minnas, och framför allt påminnas om hur det är och var. Det påklistrade yttret sitter inte så bergfast som en del tror. Ibland så flagnar en bit av det yttre av och faller pladask i backen. Bakom många finputsade fasader så döljs det djupa svarta hål fyllda med en mixad soppa av självdestruktivitet, svek och andra vidriga hemligheter som sitter så djupt rotade att det är omöjligt att skaka dom av sig. HJÄLP!! skriker kroppen och själen. Hjälp mig ur den här jävla rundbanan som bara går runt runt utan att stanna. I mitten av rundbanan väntar mentalsjukdom och i värsta fall döden om han inte gör något åt det. Han påminns om hur förtvivlad och liten han kände sig innan han gav upp. Att leva nykter kunde han inte. att ta hjälp av sinnesförändrande medel hjälpte inte heller. Så vad kunde han göra egentligen? Ge upp? Kämpa emot? Han valde det sista alternativet. Nu börjar små belöningar för allt slit och kämpande mot besattheten komma upp som små svampar ur jorden. Han kräver inte mycket. Lite lugn och ro i sin sargade själ räcker bra. Pengar o prylar betyder inte mycket när han funderar på om det hade gjort någon skillnad. Efter att ha funderat en stund så kommer han fram till att den enda skillnaden hade i så fall varit att förloppet mot avgrunden hade gått ännu fortare. Han funderade även på vad som är viktigt i livet. Han kom fram till att han inte behöver grotta ner sig så mycket i det. Att leva idag och att försöka o försöka om o om igen om så krävs är det enda han behöver tänka på, allt annat känns ganska oviktigt. Han har ju att jämföra med. Hur det var då och hur det är nu. Att försöka är det viktiga tycker han. Att misslyckas är inte hela världen bara man har gjort sitt bästa. När han tänker så, så funkar livet alldeles ypperligt. Trots det så slår det till ibland, så det gäller att vara med på noterna när det sker. God morgon.......
|
|
1 Juni 2012
| Anders klurar
| 0 kommentar
|
|
|
 |
|
