I förrgår skjutsade gubben mig till Satsfjället. Jag hade bestämt mig för att gå därifrån till Borgafjäll i min egen takt med hunna.

På väg upp på Satsfjället

Drickpaus

Avkylning

Satsåbron

Lite otäckt

Skönt att kyla tassarna och dricka vatten

Kl.18 var jag framme där jag hade tänkt resa tältet. På exakt samma ställe tältade familjen för 10 år sedan, så det blev lite av en nostalgi vandring. Jag blev alldeles varm inombords då en ripa kacklade då jag kom fram. Den höll bra koll på oss.

Innan jag reste tältet, la jag dom två ölen jag hade tagit med mig, i bäcken.

Eiko somnade snabbt då han insåg att vi inte skulle gå en meter till. Det var nog mycket för honom att ta in en sådan dag ♥

Sen var det till att posera för tidsutlösaren, så att vi alla tre kom med på bild. Inte lätt, men vi lyckades till slut.

Efter potatissallad och rostbiff, smakade det ooootroligt gott med en kall öl! Skönast var nog att få ta av sig skorna och lufta tårna...och att dricka ölen med denna underbara utsikt!

Thai hade stenkoll hela tiden. Det finns verkligen inte en sekund denna herren vill missa. Det är nog typiskt för en Finsk Spets =)

Utsikt mot Marsfjällen

Väl på plats i tältet somnade vi ovaggade. Tack vare bra grejor, frös jag inte det minsta. Säcken min är en NANOK dunsäck för -20. Liggunderlaget är en VAUDE air och Candle Lantern tar bort fukt och håller värme. Det går inte att dra på fjället med skit grejor, det har jag lärt mig!

På morgonen blev det till att koka en kopp kaffe. Det är det viktigaste av allt, att få drick morgonkaffe, lyssna på tystnaden och njuta av utsikten. Man känner sig ganska så lite på jorden. Natten hade varit bra, trots hårdvind. Det var lite bökigt att packa ihop tältet ensam i blåsvädret.

Men då allt var packat, var det dags att vandra upp för Gallo. Det kändes i bena och delvis fick jag vika av från leden, för den var täckt med snö. Jag går ogärna över snöfläckar, med risk för att det skall finnas håligheter/bäckraviner under.

På Gallo fick vi en underbar utsikt mot Saxnäs och Marsfjällen.

Då var det till att passa på att ta en bild med tidsutlösaren igen =)

Visst är det vackert? Väl på toppen såg vi till slut Borgahällan. Äntligen tänkte jag, nu blir det lätt, bara nedför nu...men pyttsan! Det kändes verkligen att gå 4km i nedförsbacke!

Det ser ut att bli gott om blåbär iår, bara inte frosten tar dom :-/

Att gå från Saxnäs till Borgafjäll är en sträcka på 20km. Det är delvis jobbigt terräng, då tänker jag mest på att gå uppför och sedan nedför. Leden är bra märkt från Saxnäs helt tills man kommer över till Borga sidan, där är det sämre. Men går man bara nedöver så hittar man innan slutet ett skoterspår och hamner ned på samhället. Vore inte helt fel om Borgaborna skyltade vandringsleden bättre ;-)

Väl hemma blev det ett varmt bad för mig och kammning för hundarna =)

Det var verkligen en underbar tur. Hundarna fick mycket mentaltträning och jag fick ladda batteriet ♥