En amerikansk bonde odlade mängder av fin majs på sin gård. Varje år anmälde han sin majs till delstatens tävling för områdets bästa grödor, och varje år vann han.

Ett år intrevjuades han av en reporter, som ville få reda på hemligheten bakom den prisbelönta majsen. Svaret gjorde reporten mycket förbluffad. Bonden berättade att han alltid delade med sig av säden till sina grannar.

"Men hur kan du ge bort säd till dina konkurrenter?" frågade reporten.

"Åh", sa bonden, "- Det är väl inte så svårt att förstå? Vinden fångar upp pollen och för den från fält till fält. Om mina grannar odlar undermålig majs, kommer korspollineringen att göra att min majs gradvis försämras den också. Om jag vill odla god majs, måste jag därför hjälpa mina grannar."

Ur boken Det är aldrig kört