Har haft en upplevelsesrik dag i skogen med Hunnlias Eiko häromdagen. Jag bestämde mig för att jaga i en skog som omringas av en hel del avverkningar.

Att vara hundgåare och ta sig fram till ett jaktbart område genom ett gena över ett hygge, känns väl inte direkt som ett stort nöje och speciellt inte nu, då det har kommit en hel del snö.

Man ser inte vart man sätter fötterna. Ibland hamnar man i hål med en halvmeter vatten och ibland är det sten och kvistar som får en att nästan bryta benet! Det kom en och annan svordom ur min mun och det gjorde det även svårt att färdas tyst genom området.

Fanns många gamla klösbrädor i området.

Efter en timmes släpp, började Eiko skälla otroligt grovt. Han skällde gångskall grovt i 200 meter. Sen blev det ett desperat och gällt skall, samma sträcka tillbaks med en hiskelig fart!

Då förstod jag att det inte var älg, men björn!

Konstigt nog kände jag mig inte det minsta orolig och så här i efterhand skrattar jag åt mig själv över vilken tanke som ploppade upp först i min hjärna:

"Det är fullsköte!"

Allt slutade bra och en lite halvt skärrad Eiko fortsatte sitt sök efter älg.

Vi hittade färska spår i snön och Eiko började räcka det och inte länge efter blev det skall. Det skenade och Eiko hängde på i fem kilometer, men släppte och letade sig tillbaks på en timme. Bra jobbat, anser jag!

Nesnögä postarstoln på Rönnbergsslåtten.

Synd att det snart är slut på föret och älgjakt, för det blir svårare för både mig och hunden, då blir det att ta nya tag till nästa höst.

Det är skönt att vara hundgåare och jag älskar verkligen att gå ensam i skogen, men ibland känner man sig iakttagen….

Hökuggla

Man är verkligen allt annat än ensam

Fick ett trevligt samtal idag från Finland. Thais son Ruska, 1½ år, tog ett första pris på jaktprov idag. Vi är otroligt stolta och glada!

Ruska, efter Fort Hjort Pirkko o Häggingåsens Thai

Grattis Ruska, Heikki, och Kaija Alatalo!

Nu då det börjar närma sig slutet på jakten är det dags att planera in träningen för hundarna, så att de är vid full vigör till nästa höstens jakt.

Eiko lär sig kommandot "stanna". Slädan min är i hel aluminium. Fick den som gåva av Jörg och Ursula Deutgen ♥

Idag testade jag Eiko i drag.

Bild från våren.

I vår/sommar fick han dra ett däck och det gick bra. Till vintern tänkte jag köra spann med honom och Thai.

Då skall Aron få vara körare  Thai drar inget, men han kan gärna få springa bredvid.

Nu då jag försöker att köra in Eiko, får Thai vara hemma, så att jag i lugn och ro får köra in olika kommandon och att Eiko känner sig trygg.

Det är otroligt vackert ute nu och jag längtar verkligen till fällfångst- och snarningstiden.

Ha nu en underbar fortsättning på veckan