I lördags åkte jag och hälsade på min bror Rikard, hans flickvän och deras dotter Julia...stannade där till i tisdags. Det var så roligt att få umgås med dom alla i några dagar, särskilt min kära lilla brorsdotter Julia. Love her so much! 

Jag kan ju åka iväg hur jag vill nu, nu när jag inte är låst hemma...jag har ju ingen hund längre. Fast jag hade gjort vad som helst för att få ha henne kvar. Men ödet var ett annat. Nu är hon lycklig på andra sidan. 

Har mått ganska dåligt en period nu, men börjar må bättre.

En av anledningarna till min oro har försvunnit ur mitt liv nu, för gott, och det behövdes. Jag orkar fan inte, vill inte, hålla på att stå ut med en massa bullshit och annan skit, som gör mig svag och olycklig. Det är inte så mitt liv ska vara, det är inte så det står skrivet i stjärnorna att jag ska leva.

Jag ska fortsätta vara stark, leva väl, och bli lycklig. Det är mitt öde...! Det är en bra bit till att färdas för mig, men jag är på väg dit....