Startsidan Blogg Fotoalbum Vänner Gästbok Om mig Videoklipp Logga in
Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
26
27
28
29
30
31
<<
Maj (2020)
>>


Liv är en låga, liv är att våga.

Nu var det ett par veckor sen jag skrev. Har inte mått så bra och har inte varit på humör, har heller inte haft nåt att skriva om direkt.

Eller nja, jag har saker jag vill skriva om, men jag har inte ork till det just nu. Kommer skriva mer om saker och ting jag vill säga lite längre fram, när jag mår bättre och har mer energi.

Lägger därför in en låt här istället, som jag älskar och som betytt mycket för mig under åren. Tycker om låtar där texten stämmer väldigt bra in på mig eller på mina känslor, på hur jag mår och på mitt liv. Denna låten är en sån.

Det är en låt av Nordman som heter "I Nattens Sista Timma". Både låt och text är otroligt bra. Den beskriver på ett väldigt bra sätt min process, min resa...från att vara så deprimerad och fast i mitt förflutna, och lida så otroligt mycket på grund av det att jag inte ville leva, till att långsamt släppa taget om mycket av det som varit och komma tillbaka till livet igen, och vilja leva. Därför betyder denna låten så mycket för mig. Och dessutom, vem gillar inte Nordman....? wink

Kram på er så länge!  heart

 

 

"I Nattens Sista Timma" - Nordman

"Sitter du i mörkret,
och sörjer det som var.
Så fastnar du i tiden,
fast ingenting finns kvar.

Du slår dig själv i bojor,
som du smitt av bitterhet.
Och ingen tar sig in i,
din värld av ensamhet.

Livet kan vara din vän, först när du lever.
Ödet kan formas igen, bojorna brytas än.
Döden ska komma till dig, vem är förskonad?
Om du är nöjd eller ej, väntar han dig ändå.

I nattens sista timma,
när lågan flämtar till.
Då vaknar också döden,
och frågar vad du vill.

Han väntar där i mörkret,
som tätnar i ditt hus.
Befriar dig från skuggor,
och blåser ut ditt ljus.

Livet är bara ett lån, du är en låga.
Var den än kommer ifrån, tändes den dock för dig.
Håll den så länge du kan, liv är att våga.
Bara en gnista som brann, var ändå ljus för mig.

Vad finns kvar,
av det du hade då?
I en tid som inte längre finns
Väntar livet i det stora blå?
När du vågat lämna allt du minns.

Livet är bara ett lån, du är en låga.
Var än den kommer ifrån, tändes den dock för dig.
Håll den så länge du kan, liv är att våga.
Bara en gnista som brann, var ändå ljus för mig."

 

 

 

 


       
29 Mars 2015  | Lite allt möjligt | 0 kommentar
Namn:
E-post:
Webbplats:
Kom ihåg mig?
Din kommentar:
vilken färg har solen: (för att lura spam robotar)




12.000 webbutiker! | alltomklader.se
(c) 2011, nogg.se & Angelica Börgesson                                             Skaffa en gratis hemsida