Ja igår kväll när jag höll på att rensa och städa min garderob hörde jag ett litet litet duns och väääärldens skrik från Joel, som var i vardagsrummet och lekte med en ballong. Sprang direkt dit och ser honom stå böjd med huvudet mot golvet och en massa massa droppande blod från huvudet. 

Får ju världens panik över sånt här. Vandra omkring med honom i lägenheten försökte trösta, ringde älsklingen, skrev ett snabbt meddelande till mamma. Satte på ett plåster så jag kunde tvätta rent ansiktet.. var ju massa blod överallt, hela Joel, mig, golven. 
Duschade av honom snabbt... När Älsklingen kom hem var Joel helt skakis. Såret på pannan som var djupt och typ ca 4-5 mm brett tvättades och tejpades. 
Sedan efter lite godis blev han sig själv... Alltså lika vild och glad som vanligt. ;) 
Oroade mig under hela kvällen och natten, gick in då och då till honom och kollade till honom..  Och han sov och verkade inte besväras nåt. Somnade väl till slut vid 4-tiden!

Nu på morgonen har vi vart på Vc och kollade med en sjuksyster och hon tyckte att vi skulle bara låta omläggningen vara. Och även om jag inte lyckats att klämma ihop såret så jättebra när jag tejpade så kommer det ändå att läkas. Barn producerar tydligen hudceller fortare än va vuxna gör och har än bättre ärrbildning. ;) 

Så nu är jag och Joel hemma igen. Han sitter och äter glass, jag här med en kopp kaffe. Älsklingen och Samuel är och köper en ny sulky till Joel och ska greja med bilen idag igen. Jag och Joel ska väl göra oss iordning och åka hem till hans gudmor Sandra och hälsa på hennes nyfödda Tobias. Jobbigt blir det bara att åka vagn nu när det är Gothia Cup... Kommer ju va fullt på vagnarna!