Im not a god, I was misquoted.
Startsidan Blogg Fotoalbum Gästbok
Debatt Topplistor Om mig Logga in
Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<
April (2024)
>>


Listdags med favoritfilmer, men först 1920-talet

På senare tid har jag sett många olika listor om film som jag mer eller mindre håller med om. Så jag har blivit sugen på att lista mina favoriter. Jag börjar helt enkelt från början, eller ja nästan. 1930-talet var ett revolutionerande år för filmen och jag kommer nästa gång lista det och gå in på det lite djupare. Jag börjar med att lista mina favoriter per årtionde och till slut per år. Och ni som läser får gärna lämna era favoriter i kommentarerna, eller klaga på mina listor...
Men först vill jag dock nämna några guldkorn från 1920-talet.

-Nosferatu (1922)
Max Schrecks gestaltning av den klassiska vampyren har blivit stilbildande och de lyckas fånga en obehaglig men samtidigt nästan mysig stämning med sin svartvita men hint av röda ton. Detta är en tysk stumfilm, regisserad av FW Murnau och han ville från början filma Bram Stokers historia om Dracula men fick inte rättigheterna till den. Därför skapade han istället denna historia som givetvis har många likheter med den kända Greven Dracula, men här heter han istället Greve Orlok.
Bram Sokers änka stämde dem över likheterna och fick rätt. Alla kopior av Nosferatu skulle förstöras. Men flera fall av filmen hade redan spritts runt om i världen vilket gjorde att den bevarades. Tur var ju detta då Max Schrecks version av den kända greven av många är ansedd som den främsta. Alternativet blev sedan Bela Lugosis och Christopher Lees mer aristokratiska version av honom
1979 spelade Werner Herzog in en nyinspelning av Murnaus film med Klaus Kinski som greven och 2000 kom filmen Shadow of the Vampire med en påhittad historia kring inspelningen av första Nosferatu som bland annat hade att Max Schreck i själva verket var en vampyr på riktigt.

-Häxan (1922)
Detta är en fascinerande dansk-svensk stumfilm som tar upp djävulstro och vidskepelse genom århundraden, och i spelfilmssekvenser berättar om medeltida hyckleri, sexuell besatthet och häxförföljelser och även jämför detta med nervsjukdomar som var aktuella då filmen gjordes. Det som gör att den verkligen står ut än idag är just att den blandar det informativa med det underhållande. Den är helt enkelt en klassisk pärla och är ett måste i en filmsamling värd namnet.

-Alfred Hitchcock
The master of suspense föddes 1899 i London och efter sin skolgång kom han snart in på en karriär med först fotografi och i förlängningen film. 1920 fick han ett heltidsjobb på ett filmbolag där han skapade titelsekvenserna till stumfilmer. Han assisterade även i skapandet av flera filmer, bland annat på ovan nämnda FW Murnaus The Last Laugh (1924). Sedan började han göra egna filmer och redan vid hans tredje film, The Lodger (1927), kan man se en början till hans stil som blandar spänning med viss humor. Det är en film där man letar efter en Jack the Ripper-liknande seriemördare. Årtiondets sista år kom till slut Hitchcocks första pratfilm Blackmail, där man tydligt ser hans stil som han har hållt fast vid sedan. Jag tycker det är en mycket trevlig film.

Men som sagt, det revolutionerande 30-talet var bara runt hörnet.
8 November 2015  | Film | 0 kommentar
Namn:
E-post:
Webbplats:
Kom ihåg mig?
Din kommentar:
vilken färg har solen: (för att lura spam robotar)




hittabutik.se - 12.000 webbutiker! | ehandelstips.se - allt om ehandel
(c) 2011, nogg.se & Peter Edvardsson                                             Skaffa en gratis hemsida