Startsidan Blogg Fotoalbum Gästbok Om mig Videoklipp Logga in
Ti On To Fr
1
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
28
29
30
31
<<
Mars (2024)
>>


Att känna allting och ingenting samtidigt.

Har gått in i en depression igen. Vet inte varför, det bara blir så, till och från. Det vet ni, som följer min blogg.

Försöker alltid att hitta ett sätt att förklara hur det är, och varför det blir. Formulerar ständigt i tankarna olika sätt att hitta ord för att kunna beskriva. Men det är svårt, för ibland finns inga ord. 
Dom som själva lider av depressioner, eller har upplevt olika typer av trauman och dess efterverkningar, brukar förstå, ofta utan att man säger ett ord. Det räcker med en blick, man ser det i ögonen på varandra. Själen känner, och förmedlar på sitt sätt.

Poeter brukar vara himla bra på att förmedla allt mellan himmel och jord. Visst, jag är bra på att skriva, och att uttrycka mig, men jag är ingen poet. Därför är det bra att kunna citera dom som är eller har varit poeter, när man försöker uttrycka sånt som man känner i hjärtat och själen, men man inte kan uttrycka i ord. 

 

 

Även låtar är bra att använda sig av också, för att låttexter är en typ av poesi. Det är ofta därför jag lägger in mycket låtar, för att dom uttrycker det jag själv har svårt att förklara. Tycker om låtar med djupa texter som handlar om hur svårt livet kan vara att hantera och att leva, hur det är att leva i depression, och om hur svår sorg och hopplöshet kan vara att försöka leva med. Många bra sådana låtar har givit mig tröst, stöd, hopp och styrka, när jag inte har kunnat nå det inom mig, eller haft ork eller möjlighet att förklara det. Det är som balsam för själen då.

 

 

Fast lite har jag snappat upp av ”det poetiska språket”, tillräckligt för att kunna uttrycka mig poetiskt ibland i alla fall.

Så vad gör man, när mörkret börjar sluta sig omkring en och fördunkla världen, när andra människor omkring dig skrämmer dig från vettet, när man känner en evig trötthet djupt inristad i själens stam, när man känner sig så mentalt och själsligt gammal så det känns som om man har levt sedan tidens begynnelse, när kroppen blir tung som om man plötsligt bär på ofantligt stora osynliga kedjor, när ångesten börjar kravla runt och slingra sig i bröstet som en ilsken orm, när tomheten inom dig är själva definitionen av avsaknad av liv, när verkligheten börjar kännas papperstunn och genomskinlig, när huvudet känns som det sitter i ett skruvstäd, när tankarna börjar snurra runt som en karusell från helvetet som aldrig stannar, när ens drömmar om natten, när man väl lyckats somna, är som en kombination av Edgar Allan Poes dikter och verk, och Salvador Dalis surrealistiska målningar (väldigt skrämmande med andra ord), när svåra och smärtsamma minnen hemsöker en hela tiden och vägrar lämna en ifred, och när man märker att limmet, som man ägnat alla år åt att försöka klistra ihop alla miljoner bitar som hjärtat gått sönder i, börjar lösas upp och bitar av hjärtat ramlar loss och har börjat fladdra i bröstet som torra, vissna höstlöv, och man känner i djupet av sin själ en oerhörd, oemotståndlig och smärtsam längtan att få komma hem, för mig är det ifråga ”andra sidan” av denna världen....vad gör man då? 
You tell me, ´cause I don´t know...

Now that...my friends...are poetry...! wink

Tror att ni kanske har fått en liten förståelse i hur det kan kännas, jag hoppas jag beskrev det bra. Men inte ens dom orden räcker till på långa vägar. Som sagt...det finns egentligen inga ord.

Ska lägga in en låt här, som jag brukar göra, som beskriver på ett bra sätt hur det kan kännas. Många låtar gör det, men denna är en favorit. Den heter ”Falling Awake” av  Gary Jules.

 

"Falling Awake" - Gary Jules

"Eagle in the dark,
feathers in the pages.
Monkeys in my heart,
are rattling their cages.

Found a way to blue,
and another ghost to follow.
Said "it's only up to you",
and that's the hardest pill to swallow.

You never get to choose,
you live on what they sent you.
And you know they're gonna use,
the things you love against you.

One foot in the grave,
one foot in the shower.
There's never time to save,
you're paying by the hour.

And that's just the way it goes.
Falling awake.
And that's just the way it goes.

Slipping through the bars,
aware of the danger.
Of riding in the cars,
taking candy from strangers.

And you're never out of hand,
never out of pocket.
I'm supersonic man,
do you wanna buy a rocket?

And that's just the way it goes.
Falling awake, falling awake.
Oh that's just the way it goes.
Falling awake, falling awake.

Eagle in the dark,
feathers in the pages.
Monkeys in my heart,
are rattling their cages

I could learn to play the game,
I could learn to run the hustle.
If I only had the brains,
the money or the muscle."

 

 

 

 

 

 

 


       
19 Juli 2016  | Lite allt möjligt | 0 kommentar
Namn:
E-post:
Webbplats:
Kom ihåg mig?
Din kommentar:
vilken färg har solen: (för att lura spam robotar)




hittabutik.se - 12.000 webbutiker! | ehandelstips.se - allt om ehandel
(c) 2011, nogg.se & Angelica Börgesson                                             Skaffa en gratis hemsida