Det finns alldeles för många människor där ute som är trasiga, skadade, förtvivlade, sårade, och vandrar i den mörka sidan av vår verklighet. Jag är en av dom.

Varför finns så många av oss trasiga? Hur kan så många skadas av den världen vi lever i? Hur kan människan till sin natur vara så destruktiv, så rädd och osäker, att vi både är villiga att orsaka andra skada, och också är villiga att lägga oss under svärdet, med blottad hals, och utmana någon att skära sönder oss? För att sedan själva orsaka skada mot andra, medvetet eller omedvetet, och låta den onda cirkeln gå runt, och runt, och runt...ofta i generation efter generation, i all oändlighet, och har gjort, sen lång lång tid tillbaka, så länge människan existerat? Varför förstör människan så för andra, och för sig själv, hela tiden, på det mest destruktiva sätt? Varför vill vi skada oss själva så? För det gör vi. Vi skadar oss själv hela tiden, på mängder av olika sätt. Och ofta skadar vi andra människor, också av en mängd olika anledningar. Men skadar man någon annan, så blir man ofta i sin tur själv skadad, på andra sätt, vid en annan tidpunkt, för allt har en tendens att komma tillbaka....och runt det går.

Det är livets mysterium, enligt mig, varför människan fortsätter detta självskadebeteende, och inte låter sig själv utvecklas, utan låter oss stå stilla i tiden, i cirkeln....

Det enda man behöver göra för att bryta cirkeln, är att för en stund gå utanför sig själv, och se på världen och på andra människor med större perspektiv och öppet sinne och hjärta....så skulle mycket kunna ändras.

En del lyckas göra det, men blir också därmed utslita och utnyttjade, för sin vilja att göra gott. Det är nåt man uppenbarligen måste leva med. Det är den mörka sidan av godhet, att själv bli skadeskjuten. Men ibland måste man offra sig själv, för den goda sakens skull. Det är det jag gjort i hela mitt liv - offrat mig själv för andras välbefinnande, vilja och önskningar, genom att alltid vara snäll, vänlig, omtänksam, hjälpande, generös och kärleksfull. Det har slitit ut mig, otroligt mycket, för många utnyttjar ens godhet och sårar och sviker, men det har varit värt varenda sekund. För jag vet att jag orsakat en "ripple effect" av godhet, som jag sänt ut i i världen, som verkar genom tid och rum....och aldrig dör ut. That is my legacy to the world. 

Here is a song to myself, and to all the broken people out there, who is fighting a neverending battle to cope, to survive, and to make themselves better, and the world a better place.