Startsidan Blogg Fotoalbum Vänner Gästbok Om mig Videoklipp Logga in
Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
<<
Februari (2020)
>>


Self-care is important.

Mår lite bättre nu, men inte mycket. Det går långsamt, och det är jobbigt. Men jag kämpar på så gott det går, och tar livet dag för dag.

Fast jag har haft en bra vecka det senaste. Nu i torsdags, den 18 juli, gick jag på Spa med min fina vän Karin. Jag fyllde ju 40 år nu i mars, och Karin ville bjuda mig på en Spa-dag som 40-års present. Så det blev att vi gjorde det nu i torsdags, något försenat, men bättre sent än aldrig. smiley

Vi gick på Sankt Jörgen Park Resort & Spa här i Göteborg, ett riktigt lyxigt och exklusivt ställe. Det är första gången jag gått på ett riktigt Spa, och det var helt underbart! Stort är det, med bassänger i olika temperaturer både inomhus och utomhus, bubbelpool och vattenfall, stor Spa-avdelning med flera rum för olika behandlingar, många olika typer av bastu, och restaurang och bar, både inne och ute. Vi var där under en dag, och hade tillgång till allt på hela stället. Det var helt fantastiskt! Särskilt om man som jag alltid är fattig och aldrig har råd att göra nåt liknande. Det gjorde mycket, för både sinne, kropp och själ, och det kan jag leva på ett bra tag. cool  Länk:  https://www.sanktjorgenpark.se/spa

Så skönt det var, att bara kunna slappna av, kunna fokusera på sig själv och att ta hand om sig själv, och jag och Karin fick bra kvalitetstid med varandra, något vi sällan hinner med i dagens läge. Man måste ta hand om sig själv ibland också, jag har fattat detta nu till slut. Och att ha en vän som vill att man ska ta hand om sig själv och uppmuntrar det, det är fint! Är så glad och tacksam för att jag fick uppleva det med Karin, min fina, älskade vän, som gav denna upplevelse till mig i present! Hon är en underbar vän och människa, någon som alltid funnits där för mig, oavsett hur jag mått och vad jag gått igenom, och som jag alltid kan lita på till 100%, som älskar mig och bryr sig om mig genuint, och som vill det bästa för mig. Alltid. To have a friend like that...is a true blessing. heart

Och så var jag på kalas också, nu i söndags den 21 juli. Min syster Jennies son Charlie fyllde 3 år, så vi var alla där och firade honom. Jennie och hennes sambo och barn har flyttat till en ny lägenhet. Dom har bytt upp sig, från en 2:a till en 4:a, det behövs när man har två barn. Och deras nya lägenhet är stor och jättefin, och ligger i ett bra, barnvänligt område, med nära avstånd till buss och till affärer. Det var väldigt trevligt att vara där och fira "lilla Bubben", som jag kallar Charlie. cheeky heart

Så det händer bra saker också, tack och lov, och jag är så glad för det. Men jag är fortfarande inne i en depression, känner mig vilse och förvirrad ofta, och kämpar jättemycket med ångest, och med ständig migrän. Gud vad jobbigt det är...men jag håller ut. Jag har mina knep vid det här laget, och sätt att hantera. Men fasen vilken tur att jag inte dricker alkohol, att jag har den spärren och den fasta principen. Hade jag varit en "normal människa" som precis som alla andra druckit alkohol, så hade jag garanterat varit tväralkoholiserad vid det här laget. Garanterat! För jag hade använt alkohol att hantera mitt dåliga mående, dämpa ångest och mina depressioner, och jag hade inte gjort något annat än suttit hemma och supit hela dagarna. Dessutom har jag "alkoholistgenen" från båda mina biologiska föräldrar, och det gör risken ännu större för mig att utveckla ett alkoholberoende.

Så jag gör det "smarta och förståndiga", att helt och hållet hålla mig borta från alkohol därför att jag är mycket medveten om vilka risker och konsekvenser det kan innebära för mig. Det har jag alltid varit medveten om, för jag har alltid mått dåligt psykiskt, och har vetat att jag skulle använda alkoholen som ett sätt att självmedicinera mitt dåliga mående. Jag har alltid haft ett väldigt starkt "konsekvenstänk", och är inte impulsiv för fem öre. Detta har antagligen räddat mitt liv, och jag är oerhört tacksam för det. Så jag har alltid varit medveten om riskerna med det mesta. Det är en av anledningarna till att jag tidigt, redan i tidiga tonåren, beslutade mig för att leva ett liv totalt utan alkohol...oavsett vad andra gör och vad andra säger. Folk har ju inte blivit kloka på detta, och undrat i sitt stilla sinne hur detta ens är möjligt, att man kan avstå från alkohol så totalt, under hela sitt liv. Då har dom fått undra det, för jag ändrar inte mina beslut och principer för någon. So, there you go...you can live your life completely without alchohol. I´m a living proof. yes

Och jag har en stark livsfilosofi och övertygelse jag lever mitt liv efter. Att alltid vara så omtänksam, kärleksfull, godhjärtad, hjälpsam, generös, tålmodig, öppensinnad, förstående och förlåtande som det är möjligt att vara. Jag har levt hela mitt liv så, alla mina 40 år på denna jorden. Det är den jag är i mitt hjärta, och det kan jag inte ändra på. Så mycket helvete som jag har gått igenom och upplevt, men jag har inte låtit mitt hjärta bli mörkt, hatiskt och bittert av det. Utan jag har hållit fast vid den jag är, och den jag vet att jag vill vara, den jag vet att det är meningen att jag ska vara i detta livet. Visst, det har ju slagit tillbaka på mig många, många gånger, på grund av att så många människor har utnyttjat dessa egenskaper hos mig, och behandlat mig illa på olika sätt för att det är lätt att trycka ner och köra över någon med ett mjukt och gott hjärta, men jag tänker ALDRIG låta någon förstöra mitt goda hjärta oavsett hur mycket stryk det tar....det finns inte på kartan. Men många smällar har det fått ta, oändligt många smällar.

Så visst, man kan se det som att dessa egenskaper har bidragit till att ha knäckt mig, men det är också dessa egenskaper som har hjälpt mig och stärkt mig, och kommer att fortsätta hjälpa mig, lyfta mig och läka mig, om jag använder dom på rätt sätt och lär mig säga nej, säga ifrån och sätta gränser. Det vill säga, tänka på mig själv också och vad som är bra för mig, inte alltid bara sätta andra först, glömma bort mig själv, och låta andra trampa på mig. Att faktiskt säga ifrån och sätta gränser som jag aldrig gjort innan, och inte låta andra behandla mig illa nåt mer. Med andra ord, att lära mig den balansen, att vara den jag är i mitt hjärta, och samtidigt kunna säga ifrån och sätta gränser. Det är inte lätt, men det är det jag håller på att jobba med för fullt nu, i arbetet med att läka mig själv. För det arbetet måste komma först. Resten får komma sen, i efterhand. Och jag har kommit en bra bit på väg med mig själv på den punken, det tycker jag verkligen. So, just try me today, try me... wink

 

"Hold On To Tomorrow" - Brennan Heart

 

 

 

 


       
22 Juli 2019  | Lite allt möjligt | 0 kommentar
Namn:
E-post:
Webbplats:
Kom ihåg mig?
Din kommentar:
vilken färg har solen: (för att lura spam robotar)




12.000 webbutiker! | alltomklader.se
(c) 2011, nogg.se & Angelica Börgesson                                             Skaffa en gratis hemsida