Startsidan Blogg Fotoalbum Gästbok Om mig Videoklipp Logga in
Ti On To Fr
1
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
28
29
30
31
<<
Mars (2024)
>>


Trött

Är trött på att folk inte verkar lyssna på mig.
Är trött på att folk lånar saker som dom inte lämnar tillbaka.
Är jäkligt trött på att vissa bara slutar höra av sig helt plötsligt
och tycker att det tydligen är helt okej,
att om jag blir ledsen, arg eller sårad av det,
så spelar väl det ingen roll.
"Det är ju bara Angelica, hon är ju inte så viktig. Henne kan vi utnyttja och bara låtsas att hon betyder nåt." (Det är så jag känner det iallafall.)

"Angelica, kan du hjälpa mig med detta? Kan du fixa detta och detta? Kan du ställa upp på detta? Kan du lyssna på mig? Kan du lösa det här åt mig? Kan jag låna detta av dig?"

Och jag ställer upp på allt, jag försöker lösa saker och lyssna på folk, låna ut saker som jag egentligen vet jag inte kommer få tillbaka på ett bra tag.
Jag gör det för jag är nån som bryr mig, som vill hjälpa, som vill lyssna, som vill kunna försöka lösa saker åt folk.
Är det fel? Borde jag inte göra det?

Jag kanske också borde sluta höra av mig helt plötsligt, låna saker som jag inte lämnar tillbaka, be folk om saker, och sluta bry mig om nån blir sårad?

Andra gör ju det, och då ska det tydligen vara okej.
Varför kan inte jag göra samma sak då?
Den frågan har jag ställt mig själv många, många, många gånger i mitt liv.
Men jag klarar inte av det! För jag är inte en sån människa, hur mycket jag än vill det ibland!

Och det vet folk...dom vet det mycket väl.
Och dom handlar därefter också.

Jag säger inte att alla gör det, och att det händer hela tiden, men det händer tillräckligt ofta och tillräckligt många gånger för att jag ska bli jäkligt trött och less på det.

Jag blir bara så trött på detta...och så ledsen.

Överallt...hela tiden...besvikelse efter besvikelse, svek efter svek.

Kan inte folk bara visa mer respekt, hänsyn och omtänksamhet?
Är jag den enda som tänker så, som hela tiden försöker göra på det sättet.
Jag är inte perfekt, jag gör också misstag.
Men inte samma misstag om och om och om igen.
Jag lär mig av dom.
Om jag gör en sak, eller säger en sak, och någon tar väldigt illa vid sig av det, eller blir arg eller ledsen, så ber jag om ursäkt och så upprepar jag det inte igen. Jag tänker hela tiden på att inte upprepa det igen.
Jag är väldigt mån om att folk i min omgivning ska behandlas så bra som möjligt av mig.
Gör jag ett misstag och nån blir sårad, så erkänner jag det och gör inte om det
igen.

Är bara så väldigt trött på att många verkar uttnyttja det faktum att jag är en väldigt givande, hänsynsfull och förlåtande människa.
Om man gör ett misstag mot mig, så kan det ju göras igen och igen och igen, för "Angelica förlåter ju det. Angelica ställer upp och finns där ändå."
Kanske nu ja...men en dag gör jag inte det längre.

Jag är inte perfekt...långt ifrån.
Men jag tänker åtminstone på att alltid försöka visa hänsyn, respekt och förståelse.
Hur många gör det egentligen?

       
14 April 2007  | Lite allt möjligt | 0 kommentar
Namn:
E-post:
Webbplats:
Kom ihåg mig?
Din kommentar:
vilken färg har solen: (för att lura spam robotar)




hittabutik.se - 12.000 webbutiker! | ehandelstips.se - allt om ehandel
(c) 2011, nogg.se & Angelica Börgesson                                             Skaffa en gratis hemsida