*
*
*
*
*
*
*
Startsidan Blogg Fotoalbum Gästbok
Debatt Topplistor Om mig Logga in
Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<
Juni (2019)
>>


Kriget om Colypos krona ( novell )

Del 2

Soldaten Toy vinkade till sina kamrater som omringade höet så att jag inte kunde fly, han stack ner svärdet långsamt för att han kunde känna när den kom i en kropp. Den första kom precis vid mitt huvud, vad ska jag göra jag måste försvara mig annars kommer jag att dö som en instängd råtta.
plötslig flög en av soldaterna iväg, de andra vände sig om och såg till deras ilska att det var de bevingade hästarna som hade lyckas slita sig lås ifrån sina rep som var fast bundna i en stock och att de hade sparkat iväg deras kamrat.
- Jag har aldrig gillat de här hästarna, sade soldaten som hete Toy och riktade svärdet mot Ant som visade sina tänder,
-tror du att vi hade gillat er något bättre, morrade Ant och stegrade sig och slog ner båda soldaterna medvetslösa.

Jag kröp fram ur höet,
- Nu tycker vi att det är bäst att dra, vi har säkert lyckas locka hit en del soldater när de får syn på sina kamrater, sade Mio och såg med avsmak på de medvetslösa soldaterna.
- hoppas upp på min rygg, så flyger vi dig till vår drottning, sade Ant och väntade på att jag skulle hoppas upp på hans rygg.
- Vad har hänt med kung John, frågade jag orolig,
- Han blev tyvärr mördad för 5 år sedan så nu styr hans dotter Meorlly det som är kvar av Colypos, svarade Liermie.
Vi flög tyst över staden som låg i en tjock dimma som håll oss osynliga för Nircos vakter, vi landade utan för ett ruin som skulle föreställa en radhus,
- gå in i det fjärde dörren och mitt på golvet hittar di ett håll, kryp ner där och gå åt höger, där kommer du att hamna i en tronsal. Där kommer du att möta prinssesa Serima som kommer att hjälpa dig, berättade Ant.
- ska ni inte följa med, frågade jag hoppfull, men hästarna skakade på huvudena,
- näe vi tänkte flyga till ett läger lite utan för staden där väntar några soldater ifån Angolia som ska hjälpa de, vi ska föra de hit, det var oder vi hade fått av Meorlly, så farväl men vän, sade Liermie och så bredde de ut sina vingar och flög in i den tjocka dimman och försvann.
Jag stod ensam kvar och tvekade, jag har aldrig varit försjust i mörka tunlar, men måste jag för att träffa Meorlly ingen så gör jag det. Jag gick in i den fjärde dörren och hittade ganska snabbt hålet och kröp ner, jag följde gången åt höger och hittade snart den enorma tronsalen, som var upplyst med enorma faklor, salen hade familjevapensköldar på vägen. Jag beskådade detta med häpnad, men ryckte till när något kallt rörde min strupe,
- Hur många gånger ska jag behöva säga till dig att det här är förbjudet området för såna som dig, sade den hemligfulla kvinnan hotfullt.
Jag visste inte vad jag skulle göra, kanske använda den lilla magikunskapen jag eller...
- Serima släpp honom, sade en väldigt sträng kvinna, hon släppte mig på en gång och såg hatisk mot mig, jag tittade upp och möte en väldigt bekant älder dam som satt på tronen.
Meo, är det verkligen du, sade jag andlös av lycka, den älder kvinnan såg först misstänksam men verkade känna igen mig och lyste ansiktet upp med en leende.
_men, mor han har ju gjort intrång på vårt område utan tillstånd, sade Serima och riktade svärdet mot mig igen,
- Det räcker Serima, läng undan svärdet omedelbart, sade Meorlly varnande, hon gjorde det och såg giftigt på mig,
- Timnor, kom upp hit, bad Meorlly, jag gjorde som hon sa och stod framför henne. kunde det verkligen vara Meorlly, men hon ser 20 -30 å¨r älder ut sen jag sist lämnade henne.
- Jag ser att du har många frågor att ställa mig, fråga på, sade hon och satte sig bekvämt,
- varför har ni fryst ner mig och länge, frågade jag och var lite rätt på hur många år jag hade missat,
- Varför, ja det var nog tack vare Jade som hämtade hjälp, hon hämtade Värdshusägaren Jasso som fann dig medvetslös och ganska allvarligt skaddat. Han för dig hit så vi kunde hela dig, men det tog så mycket kraft och blod ifrån dig så du skulle aldrig ha överlev om vi inte hade fryst ner dig så att kroppen fick åter hämta sig. Det är väl nu 30 år sedan du blev det, berättade Meorlly. 30 år, tänkte jag chokad det är ju jätte länge, men Jade.
- Men vad har hänt med Jade, frågade jag och såg att både Serima och Meorlly blev väldigt sorgna,
- Jade blev fångatagen för 10 år sedan, de ville att hon skulle sammarbeta med Nircos, men Jade vägrade, hon väntade på att du skulle vakna ur din frysna sömn. Så när hon vägrade så avrättade de henne, svarade hon. Är Jade död... Det..et ...det kan inte vara sant, hon kan ju inte vara död, hon har alltid funnit vid hans sida sen han var en lite bebys. Hans mor hade hittat drakägget i skogen när hon skulle plocka bär, hon visste att det var ett drakägg och tog den med sig hem och blev min bästa vä i livet. Jag kände att tårarna rann, hur mycket jag än försökte få bort de kom det bara nya hela tid. Under tiden var de tysta och väntade på att jag skulle samla mig. efter 10-15 min hade jag lugnat mig så pass mycket så jag kunnde ställa en ny fråga.
- Vad har hänt med staden har Kung Demon vunnit striden eller, frågade jag och tog flera djupa andetag,
- Nej kung Demon är död, det är hans son Prins Cissoria, men Cissoria är inget att frukta, för han har speljävulen i sig. Han har redan spelat bort sitt arv, men hans män är värre, de går och plundrar och bränner för nöjet skull. Men tro inte att Colypos inte kan försvara sig även om vi inte ha någon kung. sade hon
- Jag beklager för din fars död, sade jag,
- Tack, svarade hoin och torkade bort en tår
- Men vi har inte gett upp än vi har nästan samlat ihop tillrekligt med män för att störta kung Cissoria och driva ut ahns män ur landet, sade Serima stolt.
- Jo jag möte Ant, Mio och Liermie som skulle vägleda för anglias soldater, sade jag, då lyste Meorllys ansikte upp med ett leende.
- ja då är vi redo för ett krig med vår villkor, sade hon,
- Jag vill delta, sade jag och bugade mig djupt.
- Bra, men Timnor , jag glömde en viktig sak att säga att du har en dotter, sade hon lite osäker på min reaktion, men det kom inte som en överaskning,
- Serima, men hur blev det möjligt, sade jag andnöd av glädje,
- Jag var redan gravid när du reste till huvudstaden, jag hade tänkt att överaska dig på vår bröllopsdag, sade hon lycklig.
- jo överaska mig lyckades du, sade jag och beskåddade Serima och såg att både mina och Meorllys drag fanns hos henne. Hon tveckade lite innan hon kom fram till mig och kramade om mig,
-Förlåt far att jag var så elak och näsen mot dig förut, bad hon om ursäkt och kramade hårt om mig, jag kramade henne tillbak men efter en stund slingrade hon sig ur min famn och log mot mig. En tjänare kom in,
- Angolias soldater är här, medelade han,
- Då är det dags, sade hon och reste sig upp.
- Far jag kan förklara vad vår plan är, sade Serima...

Deras plan gick ut på attvi skulle anfalla på midnatt i nattoch vi delas i 20 grupper, 5 av de grupperna ska ta sig in i slottet osedda, medan vi andra omringar de sovande soldaterna. Om det behövs så ska vi avrätta de, annars så skulle vi sända de till fångsön som ligger några mil utan för huvudstaden. Medan vi fångar soladerna och gör de försvarslösa så angripper de andra slottet och kungen och avrättar honom. ja det låter enkelt,
Midnatten kom och vi smög oss tyst ut och delade oss i grupperna och spred oss ut över hela staden, snart hörde man män som skrek och att svärd som träffar varandra. Staden vaknade med en tjock när vi anfaller, men grupp gav sig på den läger som hade generalen. Jag trodde att det skulle bli en tuff strid när jag såg alla män rusade mot oss i full fart men egntlien flydde de ifrån två drakar som hade landat i lägret, snart var det panik i hela staden när de hörde ryckten om två blodtrörstiga drakarn. Fast om de hade vetat att dessa drakar var vegetarianer, de här två drakarna var syskon till Jade, jag brukade leka med de när jag var lite, det var Black och Jasmin.
- Timnor det var många år sen vi såg sade, black när han hade skrämt livet ur några soldater.
- Synd att Jade inte var i livet hon skulle ha blivit så glad att se dig igen, sade Jasmin och sträckte på sig. Så den här striden bliv en väldigt lätt segher för oss Colypos, för soldaterna bad om nåd när de såg Black och Jasmin komma. så Efter 30 min hade vi fångat in alla soldater i hela staden, nu satt vi och väntade på att Meorlly och och Serima skulle komma med kung Cissoria.
Plötsligt hörde vi en enorm explotion och såg hur hela slottet försvann och att allt som kom i explotionens väg förintades, sedan blev det tyst och svart. Allt skrikand dog ut, jag kännde mig ensam och övergiven i mörkret.
- Så kan din fram tid se ut, sade en mild röst
- så kan ditt liv ta slut, sade rösten.
- Men vad ska jag göra för att förhindra detta hemska slut, frågade jag rösten,
- Gå inte in i värdshuset själv, gå inte till stadens centrum, leta reda på Meorlly som har gömt sig i slottet och ge inte upp, sade rösten.

Jag vaknade på jordgolvet i värdshuset med en ryck,
- Timnor, vad har hänt, ropade Jade orolig, jag reste mig upp och gned på den ömma huvudet, jag måste ha ramlat och slagit mig och drömt det här eller var det på riktigt.
- Ja halkade, svarade jag och gick mot Jade som väntade på mig och såg oroligt om sig,
- jag gillar inte det här, sade Jade,
- Det gör inte jag heller kom vi går till slottet och se om vi hittar Meorlly där istället, sade jag och hoppade upp på hennes rygg.


SLUT
18 April 2007  | Novell | 3 kommentarer
mm ja jag vet inte riktigt vad jag ska säga men jo bra är en men kanke inte min smak men ja det är väl okej
Skrivet av Mattias Breuer den 21 April 2007 12:27
Jag vill ha mer....
Skrivet av Jeo Williams den 19 April 2007 19:18
ingen dålig story hehe skulle man få turen att se flera sådan eller
Skrivet av Malin Wang den 19 April 2007 18:14
Namn:
E-post:
Webbplats:
Kom ihåg mig?
Din kommentar:




12.000 webbutiker! | alltomklader.se
(c) 2011, nogg.se & Anchee Moon                                             Skaffa en gratis hemsida