I dag har jag tagit det rätt lugnt faktiskt. Blev lämnad hos Anna och Lilleman i morse när matte gick till jobbet. Där tog vi en lång härlig sovmorgon... jag hade gärna kunnat sovit lite till. Så när de andra gick upp så intog jag soffan istället och hittade en liten söt gosegiraff som satt på ryggstödet. Den plockade jag ner och "lånade" en stund, den var väldigt snuttvänlig=). På promenaden träffade jag en gammal farbror som jag fick lite godis av... mums! Man är ju lite av en kändis här i hemtrakterna. Många vet vem jag är och säger "Hej Håkan" medans matte knappt känner igen dem... vadå, ra... det är ju mina polare... fnrr, fnrr! Ändå så har det lugnat ner sig lite nu. När jag var valp kunde jag knappt gå utanför dörren så ville alla klappa och gulla. Det är ju inte riktigt så längre, lite stött blir man... för jag är väl lika söt nu!
Ha det gott, HÅKAN