2007- 15

- Ett sätt att leva i skuggan av det underbara

Solen har äntligen tittat fram. Jag har konstaterast att det är först efter det att vår/försommarregnets störtskurar har fallit som sommaren kommer igång på riktigt. Härligt.

Nästan lika härligt är det att försöka sjunga på Serbiska. Jo, jag måste erkänna att jag nästan gått och blivit lite smått besatt av Molitva. Gud, den är verkligen berörande på alla sätt och vis.

Dagen i övrigt började väl inget vidare. Gårdagens kväll blev alldeles för sen och som kompensation strejkade kroppen och tog sig därför en välförtjänt (?) sovmorgon. Jag försov mig alltså. 45 minuter. Men det gick ihop sig i vilket fall. I alla hast hoppade jag upp på Hofvets nypumpade cykel och spurtatde iväg. Väl framme så upptäckte jag att jag var sjukt tidig. Skadan var redan skedd. Efter en misslyckad välgörenhetskonsert gav vi oss idag på att försöka göra allt bättre. Vi håller nämligen på att spela in en skiva på musiken. Getthot gick vägen, men Affirmation vetifan. Vi får se hur resultatet blir. Inställd svenskalektion och gympakläderna glömdes i all hast under morgnonen. Därför blev det en mycket kort dag för mig.

Jag har egentligen inte så mycket att skriva idag, därför blir det lite dösnack. Om man kan kalla det det. Imorgon är det äckelprov i spanska. Nationellt. Vidrigt måste jag säga. Inget jag ser fram emot. Tvärtom. Kanske grilla imorogn också? Eller? Vi får se. Under de lediga dagarna blir det att gå på konfirmation (vad satan ska man ha på sig?!), spendera lite tid med Arvid om det blir som planerat, extra jobba på Storsjö, plugga, "Que pasa gordo" och fiesta! Underbart. Jag längtar verkligen.

Tråkigt inlägg / Er Hanna