|
|
|
|
|
Må
|
Ti
|
On
|
To
|
Fr
|
Lö
|
Sö
|
| | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | |
| |
April (2024) |
|
|
|
|
| (1) |
|
| (1) |
|
| (16) |
|
| (21) |
|
| (22) |
|
| (25) |
|
| (22) |
|
| (22) |
|
| (15) |
|
| (17) |
|
| (16) |
|
| (29) |
|
| (6) |
|
| (2) |
|
| (9) |
|
| (14) |
|
| (10) |
|
| (7) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Inlägg: 255 |
| Kommentarer: 16 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
 |
Måndag
Idag är det tio månader sen mormor dog. TIO MÅNADER! Nästan ett år!
Blir så jäkla ledsen när jag tänker på det. Trots att jag har varit helt utom mig av sorg så har ändå tiden gått fort. Men är det bra eller dåligt? Jag saknar henne fortfarande lika mycket, tänker fortfarande på begravningen (tyckte det var det absolut jobbigaste jag någonsin varit med om) och hennes död överhuvudtaget.
Jag vet inte om det är bra för mig att tänka så mycket på allt det där som jag egentligen gör? Flera nätter i veckan ligger jag vaken och tänker. Tänker på hur mycket jag saknar henne, hur gärna jag vill prata med henne en sista gång och säga hur mycket jag älskar henne och hur gärna jag vill ge henne en sista kram.
Jag kommer ihåg sista kramen jag gav mormor. Hon hade sina svarta strumpbyxor och hennes svarta linne. Hon var så pigg! Jag kommer ihåg att jag kramade henne och tittade sedan på hennes ansikte och sa bara "hejdå, mormor. vi ses snart". Sedan gick vi ut, och for sedan tillbaka till Frevisören.
Vi pratade i telefon, men träffades aldrig mer. Förutom på begravningen då, men det gills inte tycker jag.
..Åh, jag kommer så väl ihåg när jag hade spanat in en liftkille i Klinten! Det var väl två år sedan tror jag. Kommer ihåg att på söndagen ringde mormor o vi pratade en stund och kom in på hurvida jag hade spanat in någon i Klinten eller inte. Jag sa ju till henne att jag hade spanat in den här killen och så där. Varpå mormor säger att "jaa, man kan behöver ju inte skaffa sig en pojkvän, man kan ju bara spana också". Det var så gulligt. Det roliga var att jag spanade in den här killen ett tag och sedan pratade vi lite grann där i Klinten. Sen fick jag hans MSN av en av hans kompisar (som jag också känner) och sen rullade det igång. Var med varandra några gånger och pratade i Klinten rätt mycket. Men mer än så blev det inte. Det rann ut i sanden. Men jag gråter inte för det. Men så fort jag tänker på den här killen så kan jag inte låta bli att tänka lite grann på vad mormor sa den där söndagkvällen.
|
|
28 Maj 2007
| Don Lino
| 0 kommentar
|
|
|
 |
|
