|
|
|
|
|
Må
|
Ti
|
On
|
To
|
Fr
|
Lö
|
Sö
|
| | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | |
| |
April (2024) |
|
|
|
|
| (5) |
|
| (26) |
|
| (16) |
|
| (19) |
|
| (26) |
|
| (25) |
|
| (26) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Inlägg: 143 |
| Kommentarer: 73 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
 |
Tisdag ....
... och tre arbetsdagar kvar! :) Skönt för jag behöver ro.
Igår kväll somnade jag gott i soffan i slutet av den "Den Gröna Milen."
Boris gillar inte när jag somnar där, och väcker mig förr eller senare. Så ock igår.
Jag vaknade av att Boris knuffade på mig.
Yrvaken visste jag knappt var jag var, och skulle skynda mig ut en sista runda med hundarna.
Ville bara i säng ..... zzZZzz…
På med kopplet på Boris och Cobran lös.
Jag tänkte att eftersom det var ändå var mitt i natten, vid 02,00-tiden var det bäst att smyga ut i trappuppgången, med tanke på grannarna .
Jag (vi) smyga?
Hej å hå ... Borisbröt, jag och ”hon den avståndsfräcka”.
Jaja, nu försöker vi smyga i alla fall …
Cobra först ut i trappen – och jag febrilt letandes efter min andra sko (låg under bordet i vardagsrummet)
Då hörde jag henne stormskälla i trappuppgången! Nejnejnej…hysch..snälla!!!
Fort ut med en sko på foten, och den andra i handen, för att tysta ner henne och in med henne + boris + mig själv in i lägenheten igen.
Hon skäller på sig själv, där hon speglar sig i ytterdörren.
Bägge skorna på ... nu då?
Men nu var även Boris otålig, och började skälla för att vi aldrig kom iväg, och för att jag verkade ”stirrig”. (????)
"TYST MED DIG!!!!"
Ut igen genom dörren. Mot ytterdörren.
Och då speglar sig givetvis Cobra i dörren igen, vilket jag redan hade förträngt....."VOVVOVVOV"
Ja, jag höll med …det var en riktig fuling där i spegeln!!!! Hon själv.
Suck ... nu var väl minst halva huset väckt.
Fick iaf tyst på henne, och vräkte upp ytterdörren.
För att mötas av grannens brandgula katt%¤”&%”#….!!!!
Och BÅDA hundarna började skälla hysteriskt.
Vet ni hur det ekar i en trappuppgång? Det gör det, och helst nattetid. Stod inte mitt hår på ända innan, så gjorde det så, nu i alla fall.
Den katten är en kaxig en, som alltid vägrar flytta på sig.
Och eftersom jag har en lång smal loftgång ut, så måste den väck innan jag kan passera - Boris har nämligen börjat avsky (eller gilla) katter!
Flera ggr tidigare har det tagit mig evigheter att nå dörren, för att den vägrat flytta på sig. Grr..
In med hundarna + mig i lägenheten igen, och jag tänkte nästan ge f*n i att gå ut igen!
Ska jag vara helt ärlig så övervägde jag också att bara släppa ut hundarna lösa, och låta katten rädda sig bäst den kunde. Men nej - jag är trots allt djurvän.
Och hundarna måste ut och kissa.
Jag ut ensam denna gången - och "SCHAAAAAASCH!!!!!!" .... mot kattstackarn.
Jaha - va händer då?
Jo, då vaknar GRANNENS två hundar till liv, och börjar gorma i lägenheten ovanför...
*lipfärdig*
Och mina hundar trodde väl jag höll på att bli uppäten av katt och grannhundar, så de stämmer snabbt in de också. Smyga ut ...?
Jaja - katten bortjagad - nytt försök. Ut igen genom ytterdörren.
Vi hinner nästan hela loftgången någotsånär tyst.
Då kommer det plötsligt ett par gåendes!! Mitt i natten, när jag försöker smyga??? Dårar.....
Boris är ju iaf kopplad och halvstrypt i kopplet av mig så han får inte en syl i vädret .....men det lilla livet däremot! Skällde så hon nästan satte i vrångstrupen, och återigen stämde grannhundarna in ...
’här vill ni inte se min vilda blick* .. men jag tror att de jag mötte blev skräckslagna, mer av min uppsyn än av hundarna.
Äh - Jag bara gav sjutton och gick med bestämda steg ut.
Med Boris kippandes efter luft en halvmeter upp i luften, och Cobra som en liten skällande raggrest iller …i blå scarf, hack i häl ....
Undra om jag är populär här i området?
Och jo - Boris överlevde.
|
|
9 Juli 2007
| Vardag
| 1 kommentar
|
|
|
 |
|
