2007 - 19

- Oh, man kan ju inte undvika att bli lite smått förälskad

Jag steg innanför dörren för inte många minuter sedan. Jag har tagit min dagliga promenad (för det har faktiskt kommit att bli en vana). Moder, syster och jag har varit och kollat på Halvblodsprinsen (vilket gör det andra gången för mig, och jag ser en ytterst ljus framtid då jag har känslan av att jag måste följa med tjejerna också. Vilken otur). Jag måste erkänna att jag alltid varit lite smått nere i Rupert Grint. Fråga mig inte varför, jag förstår det knappt själv. Man blir bara så lycklig av att se honom, faktiskt. Ronald - vill du gifta dig med mig?

Har för övrigt bakat idag. Bullar. Jag har liksom tappat det den där skickligheten för bullbakande nu för tiden. För något år sedan la jag verkligen ner hela min själ i knådande, snurrande och gräddande. Nu blir det mest bara, pannkaka? I alla fall så trode jag att det skulle bli det idag också, men icke sa nicke. Det blev super duper! Kanske tack vare mitt specialrecept som jag faktiskt brukar använda mig av? Ett och ett halv paket jäst. Tjiho! Har hunnit med ett kladda ihop en oljatavla till vardagsrummet och klippa lite bilder och dylikt till scrapbooken. Ibland allt trims och trams hittade jag en massa saker från Skottland - däribland kvitton från affärerna längst med Princes Street, Hard Rock flaggor (fortfarande med doft av någons hamburgare) samt ett ypperligt intressant receptkort från  Starbucks - Make the perfect caramel macchiato at home. Lovely. Om jag inte minns fel så har vi kvar av "Starbucks Vanilla Syrup" (som är obligatoriskt in denna kaffedrink). Det kommer nog bli en sådan imorgon / Er Hanna