Different names for the same thing
Startsidan Blogg Fotoalbum Gästbok
Debatt Topplistor Om mig Logga in
Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<
December (2019)
>>


Sjukt men bra

Jojo, nog blev det livat alltid, i onsdags, på lillördagen.
Lite hångel här, lite naket där, lite sång där, lite dans här, lite tequila och hallå, alla softa onsdagsdrickare måste ha satt i vrångstrupen när vi intog dansgolvet. För vi röjde, och vi röjde väl.
Törs man väl aldrig visa sig på olles heller, happhapp. Hoho.
Kvällsfika, oboy på havremjölk och Natural Born Killers. Kanoners.

Varför detta seriösa snack på fyllan? Jag tror jag ska skära av mig tungan...

I helgen jobbar jag, som alla andra helger ungefär.
Imorgon slipper jag iaf öppna, tack för det, halv 11 ska jag infinna mig för lite söndagsjobb, jojo, jag tackar.
Ska nog hoppa i säng nu då, så man får sova lite.

Mormor är och hälsar på och mormor är speciell.
Dessutom har hon jordens krokigaste lillfingrar, och bevare mig väl, det ser ut som att jag har fått hennes krokiga lillfingrar. Tammefan.
Jag känner redan hur det börjar göra ont... haha.

Well. Jag har något ångest. Jag längtar bara till den dagen då jag får skriva här på bloggen ( förlåt, noggen ), hej då övik, hej då slentrian, hej då tråkig, hej äventyr, hej nytt liv, hej eget liv och hej ...
HEJ ...
Det är allt jag vill säga.
Och hej Arvikafestivalen, herregud, längtalängta.
Jag får stirrblick ibland, på ingenting, och ibland på dig. Ibland vandrar tankarna iväg, utan egentlig planerad bana.
Ibland undrar jag om jag bara är ovanligt asexuell eller flata.
Stina säger "usch! Äckliga pojkar!"
Och Anette säger "Ja! Usch! Eeeuw!"
Ibland tänker jag bara på hur bra jag skulle kunna ha det, om jag hade lite mer pengar, lite mer jobb, lite mer tallrikar och kanske en kastrull, om jag hade något att komma till där borta.
Om jag bara...
Om jag bara vågade slänga mig iväg.
Det är inte så lätt att slänga sig iväg, men det är lättare än vad jag tror.
"Det är inte så jävla lätt" sa jag till dig. Till dig... Du lät så glad när jag berättade mina planer, mina drömmar. Du lät så uppriktigt glad och ibland när jag tänker på dig rynkar jag pannan för att inte bli sådär ledsen igen.
Men så tänker jag på dom där timmarna vi hade, du och jag, och du sa något om mina ögon och tittade och tittade och kramade mig och jag ville aldrig släppa, just då. Typ som när du skrattade till och tittade under lugg.
( Jag ska skriva dig ett brev en dag, En dag, när jag är ledig och längtan blir svår, längtan efter något annat, rastlösheten, när jag ser löven falla och inspirera mig, då ska jag skriva "nu är jag trött på det här" och "kom med mig, vi far till London", sedan ska jag försegla kuvertet, skriva din adress på och skicka. Du kommer läsa, kanske inte svara, men läsa och tänka "det där har hon sagt förut, men inget händer" och "jag kan inte fara till London, det vet du. Inte nu." Jag ska avsluta mitt brev med något snällt.. )

NÅGOT OM SVUNNA TIDER KANSKE, TIDER SOM KOMMER, TIDER SÅSOM JAG VILL HA DOM. Tiderna vill aldrig ha mig, känns det som. Snarare är det jag som inte tar tillvara på tiden. Jag önskar... att det inte kändes så kluvet. Att jag var säker.
Att jag inte var så jävla velig.
Mest av allt önskar jag mig en ny mobil och en tattis.
Och oboy gjord på havremjölk framför en sjuk men bra film.
22 September 2007  | Vardag | 0 kommentar
Namn:
E-post:
Webbplats:
Kom ihåg mig?
Din kommentar:




12.000 webbutiker! | alltomklader.se
(c) 2011, nogg.se & Anette Andersson                                             Skaffa en gratis hemsida