Oftast tänker jag inte ens på det, då är det lungt. Men sen slår det mig vad du har varit med om och vad du har gjort innan vi ens träffades, då känner jag avund för de som fått känna dig så länge. Gamla ex (flickvänner) kan få mig att fega ur, hur lätt som helst egentligen, för sådana saker är så förbannat personliga. Men med dig vill jag verkligen inte tänka på det förflutna som inte har med mig att göra, utan jag vill bara att du ska veta att jag älskar när vi är tillsammans precis lika mycket som jag gjorde för snart 5 månader sen som jag gör nu. Så förlåt om jag beeter mig udda, men jag behöver bara lite tid att smälta det jag aldrig vågat tänka på.  

Men Jag litar på dig till hundra procent (men kanske inte alltid folket omkring dig) Och jag vet att du älskar mig (det säger du iallafall) men ändå kan jag få panik att du ska tröttna på mig bara sådär. Och du vet att jag älskar dig för det kommer jag alltid att göra. För du sätter spår i mitt liv som får mig att förstå att jag egentligen inte borde få må dåligt när jag har dig.

Du är det bästa jag vet och mina känslor för dig växer bara starkare för varje dag.  (L)