Jag har precis borrat ner mig i min underbart sköna säng, tillsammans med mitt otroligt sköna täcke. Bakom min nacke har alla mina härliga kuddar format sig precis som dom ska för att allt ska vara perfekt. Wah, vad jag älskar min säng! Utanför  mitt fönster hör jag hur regndropparna träffar taket, det är ändå rätt mysigt. Fast egentligen gillar jag inte regn och den här tiden på året. Allting är grått och dystert, man känner sig hängig. Det blir ljusare när snön kommer, det är någonting jag starkt ser fram emot, snö!

Hemma hos Linn kollade vi (jag, Linn, Sandra & Alice) på en läskig skräckfilm som egentligen inte var så läskig. Det kan bero på att jag pratade mig igenom hela filmen, för att slippa den läskiga känslan i rummet. Max joinade oss, trevligt! Eller det var trevligt enda tills han och Sandra kittlade ihjäl mig. Vi kollade även igenom hela youtube. Jag och Linn satt och kikade på Pyamas eller vad det hette, det var förövrigt underhållande, men jag var för trött för att skratta. Max och sandra hade somnat under denna festlighet, tyvärr vill jag säga.

Det var en lång och blöt cykeltur från Linn hem till mig. Som tur var så hade jag utrustat mig ordentligt med bland annat paraply, mössa, vantar och halsduk. Trots denna utrustning så frös jag, speciellt om benen. Cykelturen blev lite scaary när jag började tänka på skräckfilmen vi såg hemma hos Linn. Men jag skickade iväg dessa dumma tankar och kom och tänka på Chris Crocker, då skrattade jag för mig själv istället. Väl hemma på gården var jag dyngsur efter allt regn, mitt paraply skyddade inte så värst bra, det var klent av sig och blåste nästan bort. Jag gick direkt in och tvättade bort sminket, peelade ansiktet riktigt länge, bara för skönhetens skull. Helt underbart! Gjorde i ordning en kopp te som fortfarande är för varm för att kunna drickas, snart, snart så blir den lagom varm för mig. Egentligen ville jag göra i ordning en tekaka också, det skulle vara otroligt gott. Sen kom jag på att jag skulle lyckas väcka mamma och pappa då, så jag får helt enkelt vänta tills frukost.


Jag blir bara så besviken, att du ska behöva ljuga för mig! Men det är såhär vi är, det är såhär vi har blivit. Det är bara tråkigt att det ska behöva bli som det har blivit hela tiden..

& mates? Ha ett kanon lov! :)