Har haft en tuff höst, men framför allt två tuffa veckor. Mormor sa åt mig att läsa det som stod den 15 oktober, ur Stig Abrahamssons (en underbar farbror i vår församling) bok En bra början...
Det stod så här:
Ibland kan trycket från kamraterna, gänget, klubben eller till och med församlingen bli en boja som binder och hämmar personlighetens utveckling och frigörelse. Detta var aldrig Guds mening. Du är skapad för frihet, och som kristen har du ytterst bara en lojalitet. Det är lojaliteten mot Kristus. Låt dig därför aldrig bindas av människor. Du får vara fri i Kristus!
För er som kanske inte är kristna och läser detta, kanske det låter konstigt? Men för mig var detta räddningen, det som hjälpte mig fatta rätt beslut. Tack, mormor!