får en känsla av Bona

ljudet här och lukterna

påminner mig om Bona

eller är det värmen

som för mig tillbaka

till de där åren

det är Bonas matsal jag saknar

livet är

och jag saknar vissa människor

dynamiken mellan dem

jag saknar vintern, våren och hösten på Bona

jag saknar det lilla av sommaren

jag saknar knastret under mina skor

mörkret

och de fallande löven

jag saknar vattnet

jag saknar glittret i det

jag saknar 3-öresbron och vandrarhemmet

jag saknar de gula husen

jag saknar det enkla livet

kärleken och värmen

jag saknar inte gnället och bråken

men jag saknar kreativiteten

viljan att skapa

jag saknar festerna och danserna

lärarna och eleverna

jag saknar teatern och böckerna

jag saknar skrivarsalen

jag saknar mina yngre år

mina oförstörda år

när jag fortfarande kunde bli allt

när jag fortfarande kunde vara

den jag är inuti

när jag slapp anpassa mig till verkligheten

när jag fortfarande kunde vara flummig

och en del av något annat

hoppas den som har tagit bilden har förståelse för att jag vill ha den här eftersom jag inte har tagit några själv. Detta är en hyllningsdikt till Bona folkhögskola, så jag hoppas att fotografen ser det som en ära att ha sin bild här.