Japp, chockstart med träningen, direkt från Göteborg och ut i skogen. I lördags hade vi rottisträff. En jättetrevlig dag med ett 10-tal rottisfantaster. Jag, Inger och hennes valpköpare Krister bestämde oss för att köra sök medan övriga valde att spåra med sina hundar. Vi vallade en ruta och lillsprutt och Elvira fick vara med och valla, blir så ordentligt vallat då;-) Därefter körde vi Batkho, Kristers lilla tik Ammi, Dino och Bertha. Dino gick helt ok, laddad och bra fokus. Dock var terrängen ganska stenig och svårsprungen så han blev ganska trött. Tre figgar och ett tomslag, bra markering med lösrulle, ja ingenting att klaga på egentligen.
Jenta var helt galen i lördags. Snacka om att hon behöver tydliga regler för att hålla sig i skinnet. En veckas semester hos mamma och pappa har inte gynnat vår relation om man säger så;-) Jag hade husses bil som än så länge saknar grindar...4 gånger lyckas den lilla ligisten rymma, med sig i rymningen drar hon såklart den annars så oskyldiga Dino, hrmm resultat - en skogstokig matte! Tur att hon är så himla snäll när hon far iväg, men ändå, det är inte tillåtet.
Efter lite korvgrillning var det dags för Jenta att göra några markeringsövningar och det gick strålande. Snabb som vessla far hon genom skogen. Börjar förstå principen nu, fort tillbaks till matte med rullen för att få springa tillbaks till figgen för godis och lek. Den jag måste börja tänka på nu är att inte ropa på henne när hon tagit rullen, utan att hon kommer in spontant...tålamod matte!
Under tiden vi städade sökrutan från snittslar hade de andra vallat en ruta för uppletande. Alla hundarna var duktiga och vi fick en hel del bra tips från Therese och Per från Adius kennel. Jenta fick prova på upplet för första gången. Gick precis som jag hade väntat mig, full fart ut till föremålet och sen var det hennes. Ingen som helst tanke på att lämna ifrån sig det utan hon sprang runt runt och showa. Jag sprang åt andra hållet och då stod Jenta länge och väl och kollade efter mig. Tillslut (när jag sprungit ett par hundra meter) bestämde hon sig för att komma efter... Tokfian, hon går sin egen väg.
Andra gången gick det något bättre eftersom jag tog upp en rolig leksak, bara att kämpa på...Vi har ju tiden för oss, momentet kommer ju inte förrän i högre;-)
Här är en underbar bild på Jenta tagen av Joanna Boström under korvgrillningen i lördags. Min fina prinsessa;-)
Igår var det den ordinarie sökträningen. Dino fick vara hemma och vila från Jenta då han var ganska trött på henne. (Han hade sovit HELA dagen, bubben då...) Jenta var pigg som en mört och hon fick sitt livs första "riktigta" sökpass. Fick inte vara med och valla, på tävling kan hon ju inte valla, så jag befarade det värsta när vi väl kom till rutan som startnummer 2. Hon skötte sig exemplariskt. Två stycken popupper på kanske 30m med lösrulle och sen två popupper på 50m, direkt till belöning. Hon är inte riktigt redo för rullmarkering på 50m ännu, blir lite för häftigt att springa så långt och då tar hon för mycket egen mark och egna initiativ den lilla damen. Hon jobbar otroligt fint, fullt fokus på figuranterna och överlycklig när hon hittar dom. Det ser riktigt bra ut och den känns jättekul!
Hade sedan tänkt att hinna träna lite lydnad innan årsmötet men två ouppackade resväskor gjorde sig påminda...Lydnaden går ju inte fullt lika bra som söket och får därför inte högsta prioritet. Knepigt det där, att man helst tränar det som går bra...är det för sin egen självkänsla man tränar:-0?
Jenta var med på årsmötet och tränade passivitet. Är väl inte hennes starka sida men med sökpasset i ryggen gick det hyffsat. I går kväll hämtade vi äntligen hem husse som varit kvar i Alingsås hela helgen. Jenta blev jätteglad att se han och när vi gick och la oss i går kväll var allt i sin ordning. Alla var hemma, Wilbur låg mellan oss i sängen, Maja ute i soffan och Jenta i sin bädd bredvid min säng - skönt!