Just nu skulle jag helst av allt vilja sova bort några dagar. Vakna om 1 vecka och inte ha nån träningsvärk kvar! =) Jag har varit och ridit ikväll och känner redan nu hur sjukt ont jag kommer att ha i kroppen kommande dagar.... Förra gången jag red, för ca 5 veckor sen, hade jag träningsvärk i 2 veckor efteråt. Den här gången känns det som jag även har fått skavsår i händerna och på baksidan av låren. Nu tänker alla säkert att så farligt kan det väl inte vara? Nä, kanske inte med vanlig ridning. Men att rida islandshäst innebär att man töltar och det är verkligen hemskt!! I alla fall för mig som inte är van. Eller rättare sagt så är själva töltandet inte hemskt OM man lyckas få hästen att tölta! Det är så j*vla svårt! Nu var min häst tydligen svår att få i tölt och i kombination med mig som helt nybörjare, gick det inte alls bra. Sista gången lyckades det tydligen bli tölt en liten bit. Det är typ 100 saker man ska göra samtidigt och det fixar inte jag än + att man ska vara stark och det är inte jag. Därför kommer min rygg & mina armar att få känna att dom lever nu i några dar framöver. Förutom tölthelvetet så var det en trevlig ridtur! Ikväll var det första gången jag red med den grupp som jag tillhör. Har ju missat dom 2 första tillfällen och förra gången jag red var det med den andra gruppen. Det som är kul är att man lär känna nytt folk. Efter ridningen fikar vi tillsammans.

Ikväll skulle jag vara duktig, så jag cyklade dit. Har verkligen ingen kondition och var helt slut när jag kom hem. På ditvägen var det flera uppförsbackar. Det kändes som det var många, långa uppförsbackar och inte alls lika många nerförsbackar. Det lustiga är att på vägen hem var det likadant; alltså många och långa uppförsbackar och inte lika många nerförsbackar..... =)

Igår var ingen bra dag i mitt liv. Det började med att jag stack mig på en nål på jobbet. Var därför tvungen att åka till företagshälsovården och ta blodprover och få hepatitvaccination. Ska få vaccinationer även nästa vecka, 2 veckor efter det och sen om 1 år. Om 3 månader och 6 månader ska nya blodprov tas. Det blev verkligen ett jätteprojekt av det hela! Nu blir det inget av med blodgivningen som jag har anmält mig till. Inte förrän alla blodprov har tagits. Typiskt!!

Sen igår kväll skulle jag & Karin på styrelsemöte med FRK Östra. Vi träffades på McDonalds i Upplands Väsby och åt middag. Mötet var 18.30 på Scandic i Väsby. Vi kom dit 5 minuter innan, men det visade sig att vi var på fel Scandic. Jag hade ingen aning om att det finns 2 Scandic i Väsby. Som tur var låg det andra inte så långt ifrån, så vi kom inte jätteförsent. Men ändå lite pinsamt att komma försent på första mötet när vi dessutom är helt nya i styrelsen.

På vägen hem tyckte jag att jag såg en hund precis vid vägkanten. Stannade bilen för att kolla och då var hunden borta. Undrade om jag verkligen hade sett rätt, men sen dök hunden upp igen - med en hundkompis. 2 lösa hundar, i mörkret, som gick rakt över en ganska trafikerad 70-väg. Såg inte till nån människa och kände att jag inte kunde åka därifrån förrän det hade löst sig med hundarna. Gick över vägen efter hundarna, men kunde se dom i mörkret. När jag var på väg tillbaka till bilen, såg jag dom längre bort längs med bilvägen och sen tog dom en liten grusväg som gick bort till några hus längre in. Följde efter hundarna för att se vart dom tog vägen. Var lite osäker på om dom var snälla eller inte. Lockade på dom och då såg dom glada ut, så det verkade inte vara ilskna hundar. Lockade med dom mot husen och spanade efter ett hus där folk verkade vara vakna. Hittade ett längre in och ringde på. Jag hörde att det var en hund inne i huset som skällde och förstod då att det inte var dom som saknade 2 hundar. En man som bröt på tyska öppnade dörren, men han kände inte igen hundarna. Ånej, tänkte jag! Grannar brukar ju känna igen varandras hundar. Mannen tipsade om att gå till ett huset längre bort. Dom hade även stall och där brukade det vara hundar. Gick dit och ringde på. En man öppnade dörren och berättade att jag hade hittat 2 hundar på stora vägen. Han frågade om det var en svart och en schäferfärgad. Jo, det var det ju. Då pekade han på en ung tjej som stod i hallen och tydligen var det hennes hundar. Jag frågade om dom hade saknat sina hundar och dom verkade vara medvetna om att hundarna hade varit borta, men verkade inte överdrivet glada över att dom var tillbaka igen. Om Gunde hade försvunnit (vilket han har gjort en gång), så skulle jag vara ute och leta i vild panik (vilket jag gjorde) och jag skulle bli överlycklig om nån hittade honom och engagerade sig i att hitta hans ägare. Men alla är olika!

Det var en ganska händelsrik dag igår! =) Idag har jag förresten varit på demenskurs. En jättebra kurs med en helt otroligt bra föreläsare! Kursen är på 5 tillfällen och jag ser fram emot nästa gång! Vi blev bjudna på lunch på en restaurang i närheten. Mycket lyxigt!! Sånt är vi inte vana vid, vi som jobbar åt kommunen. =)