Linda från Wik med fleras hemsida
Startsidan Blogg Fotoalbum Gästbok
Debatt Videoklipp Logga in
Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<
Mars (2024)
>>


Walking Tall

Jag såg på en film igår, Walking Tall. Detta gjorde jag av två anledningar: 1. Det var inget annat på tv. 2. Mina besökare tycker om actionfilm.

Eftersom jag i allmänhet inte gillar actionfilm så hade jag inte så mycket ut av den som film. Men min analytiska hjärna började istället analysera den. Först och främst analyserade min hjärna fototekniken och fotovinklarna. När hämnaren det vill säga Chris (The Rock) dyker upp och ska hämnas i bästa actionstil är fotovinkeln ur ett grodperspektiv för att man ska verkligen ska se hur ”stor” och ”tuff” han är. Något annat som min hjärna analyserade var musiken. Jag la inte märke till musiken särskilt mycket men när det blev en romantisk scen så blev det en ”gullig” liten musiksnutt. Eftersom jag har problem med romantiska scener så blundade jag då och kunde hör när jag skulle sluta blunda för då slutade den ”gulliga” den musiken. Och sedan kommer vi till själva uppbyggnaden av filmen som är att huvudfiguren börjar ana oråd när han blir bjuden till ett kasino av en barndomsvän. Han råkar illa ut och hämnas och det gör han med besked. Han är fåordig men när han väl ska prata så är han vältalig och alla ”goda” går på hans linje medan de ”onda” inte gör det. Sedan träffar han naturligtvis en tjej som han måste försvara och som inte klarar något själv utan är som ett våp. Alltså dags för nästa steg i analysen. Könsrollerna: Mannen, är tuff och hård. Kvinnan är ett sexigt våp som inte klarar någonting. Männen slåss medan kvinnorna mest står och tittar på och skriker lite. Och så slutligen det sista perspektivet – ont och gott. Den ondaste onda ser verkligen ond ut med sina genomskinliga ögon och hår och hud i samma färg. De goda har en mer trevlig utsida och är vackra. För komedin står Johnny Knoxville. Han är den roliga killen som gör allt som är kul och gör det som är tråkigt kul. Något mer som gör filmen kul kan tyckas vara alla stereotyper och klichéer. Det känns som en pojkig film med stundtals för stor exponering av kvinnokroppen. I början av filmen är det ett väldigt ålande hos kvinnorna på kasinot. Trots att filmen försöker vara lite ny, rolig och berörande så lyckas den inte göra mig särdeles berörd. Men den gick att se på, den var inte alltför lång i alla fall. Vad finns det mer att säga om denna film som man kan lämna orörd, det är inget som berikar ens liv om man inte gillar den här typen av filmer. Det kanske kan sägas att huvudrollsfiguren som alltid vet bäst och tydligen får använda hur mycket våld som helst, blir ganska rolig när han går runt och slår på folk med en påk. Det kanske är meningen att det ska vara kul, vad vet jag, men det skulle vara ännu roligare om det inte var det. Det är på något vis roligt med klichéer när de duggar tätt…. Den stora fåordige starke mannen som alltid vet rätt… känns lite som machoidealet. Och så var det en rolig sak till. Filmen skulle tydligen vara inspirerad av en sann historia…. Jojo… ni kan själv fundera ut vad man menar med det.

 

2 ravioliburkar för att vara actionfilm men en surströmmingsburk för att vara film så då kan vi säga en ravioliburk

 

Eder Sven-Rutger Bängtsson

 

24 Juli 2008  | Sven-Rutgers betyg | 0 kommentar
Namn:
E-post:
Webbplats:
Kom ihåg mig?
Din kommentar:
vilken färg har solen: (för att lura spam robotar)




hittabutik.se - 12.000 webbutiker! | ehandelstips.se - allt om ehandel
(c) 2011, nogg.se & Linda s                                             Skaffa en gratis hemsida