Usch sitter just nu framför OS och funderar på om jag ska ta steget, dra på mig alla regnkläder och ge mig ut... Det är så förbaskat skönt i TV-soffan...men Jenta behöver ut och jag har lovat Magnus att kika upp till ridklubben en sväng.
Jenta verkar inte heller helt sugen på att ge sig ut i regnet...
I fredags trotsade jag och Emma regnet och gick på en härlig långpromenad med Jenta och Ludde. Dom har så himla roligt ihop de där bägge busarna, det är verkligen en lisa för själen att se dom raca runt...Jenta tyckte dock att Ludde var lite märklig när han la sig i alla vattenpölar, men i slutet var minsann hon oxå i en gyttjebäck och badade;-) Alltid lika skoj att träffa Emma och få tjata lite...det här måste vi göra om SNART igen!
Igår var det spårträning på schemat. Jag, Inger, Ingrid och hennes tjeckiske kompis åkte ut till Brodderudskogen. Usch, inte helt lätt att prata hund på engelska, men vi förklarade så gott vi kunde och skicka ut honom ett spår till Dino. Ingrid och Inger gick varsitt KORT spår till Jenta med enbart leksak på slutet...
Dino var som vanligt helt galen när han får hänga med på spårträning. Han piper och gnäller oavbrutet i bilen och tokskäller när jag går iväg...Jag förstår inte, det är bara när vi ska spåra???
Jenta fick sitta i Ingers bil så hon slapp bli döv (plus lära sig massa dumheter). Dino när han väl kom ut och skulle spåra hade ju stressat upp sig så så han var jättedålig i magen, plus att han blev VÄLDIGT trött då han hade gjort av med massa energi på fel saker... Jaja, hur som helst, han är min spårprins och han är så säker. Även om han slarvar och inte går exakt i kärnan så skulle han ALDRIG tappa bort sig, näpp, han har järnkoll;-)
Jenta däremot har inte järnkoll. Vi är verkligen inne i spårsvacka och det känns som det är motivation som saknas...Första spåret gick helt ok, bra driv och hyfsat noggrann. Nu var ju spåret lätt, nästa helt rakt och ingen större ansträngning krävdes. Bus och skoj med leksaken, hon gillar ju sin belöning...:-0 Ändå, när det var dags för andra spåret verkade hon helt ointresserad och gick mer omkring och vädrade sådjur än spårade. Precis när jag var på väg att bryta, kanske 20 m från slutet, då stoppar hon ner näsan och spårar klockrent till slutet...Jag fattar ingenting, hon är en gåta för mig just nu...
Min plan är väl ändå att fortsätta med desa korta spår med leksak i slutet, plus inte lägga mer än ett spår vi varje träningstillfälle. Är det någon som har någon annan revolutionerande idé så är det bara att höra av sig...:-) Tips på motivationsökande övningar mottages tacksamt! Jag har funderat lite på synretning men tror inte det är rätt väg att gå på denna, förutom i spåret, speedade dam. Har oxå funderat lite på att kanske lägga en mänsklig figurant i slutet på spåret men är rädd att blanda ihop det med söket...?
Efter spåret gjorde vi lite upplet och Jenta glänste;-) Då får man ju springa, då är det skoj igen;-) Vinden var sådär men jag testade ändå med att hon fick gå i koppel och vinda in föremålen, helt utan synretning. När jag såg att hon hade något förmål i näsan kopplade jag loss och hej vad det går;-) Bra koncentration och hon hittar snabbt och effektivt, kom även in hyfsat med föremålen till nöjd matte;-)
Näpp, nu är det väl ingen återvändo, ut i regnet!
Ha det gott!