hur mycket mer ska jag klara?

Idag så hade jag typ lite prat med skolsyster, sånt där årligt snack och vi kollade på lite papper och sånt. Om jag ska säga så var det intressant och väldigt jobbigt. Jag fick läsa det dom hade skrivit om mig, när jag gick i etta och jag börja lipa när jag läste det. Jag fattar inte själv hur nere jag var då. Det stog att jag skadade mig själv och hade dödslängtan och hade ett temprament som var knappt av denna världen typ. Jag förstår inte hur dom kan sitta på när en liten tjej på 7år, försöker ta livet av sig och om jag ska va ärlig så FÖRSTÅR jag inte hur vuxna tänker...

Men jag satt och grät hos skolsyster kändes inte så jätte bra, men vad skulle jag göra när hon började berätta att hennes mamma också hade cancer när hon var lika gammal som mig och det kändes hemskt att hon satt och berätta det för mig, jag vet att det var meningen att hon skulle få mig att må bättre men jag mår inte bättre tack vare det, utan sämre. Men hon ville bara det bästa:)

Jag fick inte läsa hela min journal men jag ska få läsa dem på onsdag jag längtar som bara den<33 det är lite konstigt att jag längtar till något som är så hemskt men jag vill veta hur läkare ser på min uppväxt, det kanske känns bättre om jag får läsa det. jag vet vad jag ska göra, jag ska fråga om jag får kopiera texterna och sen så ska jag ringa till min pappa för första gången sen den 21 juli i sommars , och så ska jag skrika och säga alla känslor jag känner och sen får jag se hur tuff han är efter att fått höra vad som står i min journal... Och hur han har påverkat min uppväxt..

xoxo

SummerAndersson