|
|
|
|
|
Må
|
Ti
|
On
|
To
|
Fr
|
Lö
|
Sö
|
| | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | |
| |
April (2024) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Inlägg: 13 |
| Kommentarer: 24 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
 |
Idag skriver jag om min underbara son
Min underbara vackra lilla son..
Han är bara tre år men har redan fått lida av hur samhället kan fungera.
Melvin har down syndrom...
Många har så mycket förutfattade meningar om just down syndrom..
De glömmer att se den egna individen bakom syndromet.
Min son har endast down syndrom, inga tilläggshandikapp eller tilläggsjukdomar..
Han är helt frisk och mår jättebra..
Han leker, pratar lite och tecknar lite.
Han är glad, social, busig, rolig, otroligt söt och han är min underbara.
När Melvin föddes planerade vi om vårt liv lite grann...
Man funderade om, vad är viktigt i livet? Vad är bäst för oss, för familjen,
Min man startade eget företag och vi bestämde oss för att bygga ett nytt hus i ett barnvänligt område i kvarteret bredvid dagiset där Melvins storasyster går och där Melvin sen också skulle gå.
Då har han nära till kompisar, alla lär känna honom från början och det kommer att förenkla hans skoltid oerhört.
Jag ringde kommunen för att höra hur pass tidigt jag behöver söka dagisplats i och med att Melvin kanske behöver en resursperson..
Men det var ingen panik...När barn har speciella behov så hade dem förtur fick jag som svar...När jag sen sökte plats hade kommunen kommit på en bättre idé..
De placerar honom istället på ett annat dagis i andra änden av vårt samhälle...För där går redan ett äldre barn med ds (på en avdelning för större barn) och då kan dessa barn dela resurs och de får gå bland "likasinnade" (?)
Men jag ville ha Melvin tillsammans med sin storasyster, där vi bor, där han sen ska gå i skola bland "vanliga" barn precis som alla andra har det..
Men det fick jag inte för kommunen..
Vi ville ha ett möte om detta, diskutera det men det vägrade kommunen.
Vi fick bara ha vår son på det andra dagiset..Annan personal kan få ångest över ett sånt barn sa dem!
Det var som en smäll i magen!
Jag och min man försökte med allt men inget fungerade.
De plockade bort vår son från barnomsorgskön.
Jag gick till tidningen, det hjälpte inte..
Jag hotade att anmäla till HO (handikappsombudsmannen) och skolverket men de skrattade och sa att gör det så ses vi i rätten!
Jag anmälde..
Kommunen ljög för både HO och skolverket..
De sa att de hade haft möte med oss och vår son och uppgav datum..
En sån lögn!
De ändrade det till olika datum och platser för att sen komma fram till att en specialpedagog på kommunen hade sett oss en gång på en teckenkurs med Melvin...
De uppgav att vi var inte trovärdiga då vi var en familj i kris till Ho..
HO frågade om de någon gång hade träffat oss..
Nej, men en familj som får ett sånt barn hamnar alltid i kris!
De ville inte ta upp Melvin i kö till dagis igen på grund av att vi hade anmält dem..
Efter ett år så vann vi med skolverket och Melvin fick äntligen sin dagisplats..
Då hade jag fått gå hemma med honom utan inkomst och jag hade förlorat mitt arbete.
Men Melvin fick börja på dagis!!
Han fick en underbar resurs som han älskar...
Hans storasyster hann att sluta på dagiset för att börja på skolan..
Hon fick aldrig uppleva att ha sin lillebror på sitt dagis som hennes kompisar fick..
I september vann vi också med HO..
De ville träffa kommunen för att möta en förlikning (skadestånd till Melvin)
Kommunen vägrade och skaffade istället en dyr advokat från stockholm..
Då kommunen har vägrat att höra av sej till HO så har Ho idag lämnat in en stämning mot vår kommun..
Varför skulle det behöva gå så här långt?
Inser de inte vilket stort fel de har gjort?
Hur diskrimenerad vår son har blivit?
Jag har inte skrivit i närheten om allt kommunen har sagt om oss eller vår son..
All smutskastning till och med från vårt kommunalråd!
Allt skitsnack från de som bor här som tror att de vet vad detta handlar om men som inget vet..
Allas blickar när vi handlar...
Men alla glömmer vad det handlar om..
Det handlar lille Melvin..
Söta vackra Melvin som var två år gammal och inte fick vara på dagis tillsammans med sin storasyster och sina kompisar...
Då är det viktigare att streta emot och betala en dyr stockholmsadvokat ..
Nu kommer allt att rivas upp igen...
För kommunen är det viktigast att behålla sin prestige, sitt fula ansikte...
Det äcklar mej, det får mej att må illa!
De vara nära att knäcka mej ett tag...Men aldrig mer!
Jag kämpar för min son till det yttersta!
Om jag skulle ge upp kommer jag aldrig att förlåta mej själv..
Så därför är jag och min familj vinnarna..
För vi har varandra, vi älskar varandra och vi är lyckliga..För alltid!
Jag har gjort ett bildspel på min son..
Min man har gjort låten och sjunger..
Se på det, känn efter, visst är väl alla barn lika värda??
Välkommen till Hollan
|
|
2 December 2008
| mops
| 5 kommentarer
|
|
|
 |
|
