Startsidan Blogg Fotoalbum Vänner
Debatt Topplistor Videoklipp Logga in
Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<
Oktober (2021)
>>


Kvällen då allt rasade igen

00.33

Torsdag har blivit till fredag.

Kära dagbok.Måste skriva av mig känner jag .

Jag kan inte sova.Kommer ha mycket svårt somna inatt.
Det är tomt vid min sida däruppe.

Min älskade är inte där utan i en sjukhussäng.


Efter att ha arbetat kvällspasset som funkat bra med bra tid till min avdelning och diverse pyssel ,gick jag en sista runda och min goa personal och jag pratade en stund om ditt och datt.Vi kom in på ämnet hjärnblödning.
Backade bandet och jämförde åter med Magdalena Graaf osv.

Jag mer eller mindre tackade för att det var över för vår familj med detta elände och att jag nu funkade till 100 %.

Då ringer det i telefonen i fickan.Svarar och kikar på klockan lite efter 20.00
Det är min make i telefonen.Han börjar med säga Åsa jag mår inte bra tror jag håller på bli sjuk.Säger att han är yr sedan börjar det bli osammanhängande.
Hör hans röst hör vad han säger men FÖRSTÅR INGENTING.Bitvis förstår jag innehåll men bitvis förstår jag inte vad orden är ihopsatta till .Klara ord men i fel sammanhang.

Då jag pratar förstår han inte riktigt vad jag säger och ter sig förvirrad.

Jag ber få prata med sonen .Han bekräftar att han inte är som vanligt.Låter rädd.

Jag ber åter få prata med honom och hinner tänka och säga rakt ut tror du fått en stroke vilket han nonchalerar och inte verkar ta åt sig av alls.

Lägger på .Tjejerna ser att jag är milt sagt chockad.
Ringer 112 direkt och får prata länge länge med en gullig kvinna.Hon har redan en ambulans på väg ut.Guld värd var hon i det läget.

Ringer åter till dem därhemma och informerar.Fredrik säger att jag ska åka till sjukhuset och att han klarar sig .Felicia hunnit somna tack gode Gud för det.Räcker för Fredde åter få uppleva en förälder svårt sjuk och vara ensam med den.

Jag blir fokuserad men tårarna trillar.Berättar snappt för nattsystern om läget.
Hon säger DRUTTEN STANNAR HÄR om så hela natten .Hon går efter en varm kopp kaffe och ger mig.Hon läst utbildningen om hjälpa nån i chock har jag fattat.
Jag tar då luren ringer nummerupplysningen.Ringer svärföräldrarna och meddelar läget.Ringer sen upp paret vi ska till imorgon för tala om att det blir inställt.(Rationellt tänk ...näe men var ju åtminstonen förutseende)

Jag beger mig sen korta sträckan över till sjukhuset.Tänker tänker ..måste hitta nån som kan vara med sonen.Han gillar Anna o hennes kille mycket tänker jag o vi finns för varandra i akut nöd och alltid i lust .
Hon svarar och beger sig raskt över till sonen .Då kan jag andas ut.
Möter en trevlig ssk i luckan på akuten och hon kan meddela ambulansen på ingång om 3 minuter.

Jag möter upp och får vara med i akutrummet där han tas emot.
Får då se ambulanskillarna som då är helt otroligt nog MINA ELEVER jag haft .BÅDA TVÅ I TEAM....mycket märkligt sammanträffande.De kramar om mig och det behövdes kände jag .
Läkaren brydde sig också mycket om mig och frågade en del osv.Han hjälpte mig mycket behålla lugnet.
Maken själv han var så duktig och kämpade på .Vet han avskyr nålar och de misslyckats x flera få in en PVK.
Han tedde sig underlig fortfarande med inte lika mycket som i telefonen.Dock kanske inte för en som inte kände honom.

Snabba bud då detta har hög prio.Ekg,Provtagning,Upp på rtg.Ner från rtg.
Besked om att det i det läget rörde sig en ska TIA attack.Förstadie till stroke.
Det innebär att en mindre del av hjärnan drabbats av övergående syrebrist.
Orsak oftast åderförkalkning alt förmaksflimmer som då leder till en blodpropp i hjärnan alt .Symtomen liknar densamma som vid stroke och ofta är en TIA en förvarning om stroke.

De symtomen som han uppvisade var ju just plötslig förvirring eller svårigheter att tala och förstå.Yrsel och huvudvärk.

Allt denna vetskap har jag kära dagbok men jag har även FÖR mycket vetskap i detta läget.

Jag satt så hos honom i lilla akutrummet och vi pratade om ja mest om hans venflon som gjorde ont i armen osv.TOMT i bådas huvven vid det laget.
Läkaren som var varit med hela resan kom in och gav en mugg med blodförtunnande.

Så ut igen och prata med svärföräldrarna och ringa hem till sonen.Han då i skifte med att Anna åkt för nattjobbet kl 23.Men hennes kille på väg över.Skönt.
Svärfar pratar sin stroke lite och alltid så cool o lugn.Dock är de inte blodsläkt så inget arv liksom ..
Jag får lägga på för de vinkar åt mig .Först blir jag stel men sen talar hon om att det är för att han ska upp på strokeavdelningen.

Väl där känner jag lite FÖR BRA IGEN MIG .Får nästan panik inombords.
Hinner tänka bara han inte får EXAKT samma sal som jag låg på 2004.
Blir salen rakt över.
Sjuksköterskan där är en kursare .Funkar .Hon är alltid så snygg hinner jag tänka.Läppstift osv trots nattjobb.
Hon proffsig och gör sitt formulär med frågor fullt.Ber få prata med mig efter.
Jag går ut efter att ha talat DEEP TALKING med maken .Gråter.

Vi skiljs åt .Han tycker jag ska jobba fredag morgon.Jag säger jag får se .Jobbet ska ju utföras också och jag sjuk av oro redan nu tänker jag .
Sköterskan och jag pratar och jag gråter och talar om min rädsla.Inte är han ok där han låg märkte du det frågar jag .
Hon håller med och hon förstår.Lovar höra av sig till mig om något förändras.När jag säger jag jobbar 6.45 imorgon säger hon jag brukar svara GÖR SOM DU VILL men i ditt läge så säger jag NEJ.Kom hit imorgon och var med din man .

Styrde hemåt fortfarande i chock som höll på börja släppa.Ringde den jag känner störst trygghet i nämligen min bror.Skönt få höra hans röst och kloka ord.

Så här sitter jag och har för en 45 min sen kommit hem.
Hämtade glad Drutt på jobbet och fick så en stund med goa sonen.
Kompisens Annas kille var till stort stöd för Fredrik.Han är så härlig prata med sa sonen.


BÄVAR för tala om för Felicia läget imorgon.Hon har ju sedan 3 års ålder till istort sett för något år sen hört ordet hjärnblödning och sett mig gå från sjuk till frisk men inte har det varit lätt.

Måla fan på väggen gör jag aldrig men jag kan se sanningen i vitögat lättare än andra .

Förbannar makens jobb.Den stress de skapat för sina anställda är en löpsedel .Djävla omorganiseringar till förbannelse och de lyssnar inte ett skit på sina anställda.Blir ett sant nöja ringa hans chef imorgon och tala om vad jag tycker .Skulle vilja göra henne arbetslös.

Gode gud hjälp oss.
Hjälp oss fixa denna resan som nu börjar .Låt oss ha vissa instrument kvar att plocka fram .

Moblisera kraft i min älskade,i mig i barnen.Detta måste lösa sig precis som vad det än är som hänt.
Är livrädd inombords.Så skiträdd.Massor med tänk om...
Nu ska jag lägga den spända kroppen i sängen och försöka blunda och ge min hjärna den sömn den behöver.SKA BARA ringa och höra senaste rapport från hur han har det.
Så skönt få skriva av sig och kikar upp om jag vill klicka spara och göra texten officiell....Jo finns alltid intima detaljer osv som jag minns ändå utan få dem på pränt.Har skrivit i både med och motgångar.Varit många mot men även mycket medvind.

Ja vad säga åt oss alla .Var rädd om varandra står på en tavla ovanför min säng.
Ingen lätt devis.
Vi är för unga för detta tycker jag .Alldeles för unga.Födda jag -70 o han -66

Kram

För att läsa tidigare inlägg måste man klicka på bloggar ovan .



30 Januari 2009  | Dagbok | 9 kommentarer
Men oj detta hade jag missat totalt (datorn har svårt att öppna noggsidor därför backläser jag ibland istället för att följa dagligen) Jag har ju sett att han är hemma igen och förstår att det gått bättre än vad det kunde gjort. Hoppas verkligen att han återhämtar sig ordentligt! Stora KRAMAR får mig till er, hela familjen.

Webbplats: http://vovve.net/Rastplatsen/member_info.asp?id=22872&c=1f5e6Z1k5I
Skrivet av Fia/Pizzmyran den 6 Februari 2009 17:27
Men kära Åsa... Det här händer inte! Inte er...inte mer svårigheter... det är inte rättvist! *ledsen*
Skrivet av Stina (TheKaNo) den 1 Februari 2009 00:20
Hej gumman! Ringde dig tidigare, det där låter inte bra, du måste säga åt P att ta det lugnt nu. Vet inte om du läst min blogg, men den här veckan har inte varit nån bra vecka för nån av oss. Båda tillbringat antal timmar på akuten. Hoppas P repar sig fort. Hälsa och krama om honom. Kram till dig och barnen också.

Webbplats: http://www.nogg.se/mula
Skrivet av Martina den 30 Januari 2009 19:46
*svär o förbannar all olycka i världen .Att det inte räcker...MEN Åsa Glöm inte att du blev frisk..Jag ska hålla tummarna. för din man.vi får inte glömma attsedet positivt.Vill du prata..skicka ett sms så ringer jag upp..vet ju vad du går igenom..med tanke på chocken o allt annat..stor kram till dig min vän//Lena
Skrivet av Cissilina den 30 Januari 2009 16:51
Oj detta var ju inte vad man önskade få läsa denna fredagseftermiddag. Sitter både chockad och illa till mods och vad har då inte du mått? Jag vet allt det där man ska skriva -Var stark för Peters skull osv men jag tänker också på dig Åsa. Bra att du kan gråta och att ta ut det värsta först. Så är jag också. Det allra bästa i kråksången då brukar vara att det blir lättare att gå vidare. Nu kommer jag sitta här med datan öppen för att få veta vad som händer. Vet att inte Peter känner mig men hälsa honom så mycket från mig med stor varm kram och hoppas och tror att detta ska gå bra. Till dig Åsa så finns du till och mer än så kan du inte göra. Du har barnen och Druttlutt och ta det lugnt och hälsa på Peter så ofta ni kan. Allt annat hinns med sedan. Kommer tänka på er nu. Varm kram till dig// Vännen Sanna.

Webbplats: http://sancha.bloggagratis.se/
Skrivet av Sanna den 30 Januari 2009 15:48
Åsa! Du vackra rara vän.....Jag vet inte vad jag ska säga, ord räcker lixom inte till för att jag ska kan uttrycka mig....Det enda jag kan göra, vilket inte är något egentligen, är att sända mina varmaste tankar till dig och din man....Jag tänker på! Men jag hoppas oxå att du vet att du kan säga till OM det är något jag kan göra....*gråter och kramar*
Skrivet av Angelicque den 30 Januari 2009 11:18
Men Åsa! Jösses! Är det inte bra snart???? Jag lider så fruktansvärt med er! Finns det NÅGOT jag kan göra så hojta! Det är ju inte så långt! Behöver Flisan ha någonstans att vara (och vågar) så står våran dörr öppen. Vi har gott om plats både i huset och hjärtat! Skulle vårda henne som min egen. Eller något annat du vill ha hjälp med, tveka inte! Hojta! *bamsekram*
Skrivet av Anette (Jack & Theo) den 30 Januari 2009 10:48
Åhhhhhhh Åsa det finns inga ord men jag TÄNKER på er hela tiden KRAMA om hela familjen LUV
Skrivet av Anneli den 30 Januari 2009 10:41
Hej Åsa. Kom in på din blogg av en händelse via Stayfrinds-sidan och därifrån via Martina oc hennes blogg. Jobbar natt nu en period och har tid att surfa runt lite på nätet.Blir ledsen av att läsa det som hänt din man. Hoppas att det inte är/blir så allvarligt av det hela ändå. Tänker på dig. Hoppas du fick lite sömn i natt i alla fall och att du tar ledigt från jobbet och åker upp till din man i stället. Många kramar Åsa Melkersson
Skrivet av Åsa Melkersson den 30 Januari 2009 04:21
Namn:
E-post:
Webbplats:
Kom ihåg mig?
Din kommentar:
vilken färg har solen: (för att lura spam robotar)




12.000 webbutiker! | alltomklader.se
(c) 2011, nogg.se & Drutten & Jena TW                                             Skaffa en gratis hemsida