Emelie väckte mig kvart i 7 i morse och sa att hon hade spytt på täcket och golvet. Det var bara att gå upp och helt nyvaken börja torka spya. Usch! Det har jag faktiskt inte gjort sedan barnen var små. Nu är klockan snart halv 11 på förmiddagen och hon har spytt 6 ggr. Stackarn! Eftersom det är en av mina största fasor i livet, att kräkas....så blir jag självklart hypokondrisk och tycker hela tiden att jag mår dåligt nu. Dessutom så känns det lite så att jag nog är den sista personen som behöver banta. Det lilla fläsket jag har på min kropp gör jag mitt bästa för att behålla ;)))) Håll tummarna för mig att jag slipper bli magsjuk.
Igår var det som bekant fredagen den 13:e. Drabbades jag av någon otur? Ja om man nu kan kalla ett bett i häcken för otur. Märta blir så glad när någon kommer hem att hon gärna nafsar en i rumpan. Igår när jag kom hem så blev hon suuuuperglad och när jag som minst anar det så flyger hon upp och får in en klockren träff. Hon bet så jäkla hårt så att tårarna kom. Märta förstod på mitt djungelvrål att det där kanske inte var så bra haha...men inte fasen kan man bli förbannad på någon som står där och viftar på knorren i 190 ;))))Jag får väl helt enkelt gå med en kudde på rumpan tills hon har lärt att sig att inte bita folk i häcken. Idag är rumpen blå och öm...men vad f-n är det jämfört med att vara magsjuk? Åhhh jag vill inte bli magsjuk!