Längesen jag skrev av mig. På riktigt liksom. 
Det är två dagar till manson. Två dagar.
Självklart får jag ett leénde på läpparna när jag tänker på det. Jag har dock tappat tron. Eller.. haha tron tappade jag för längesen.

Men ni vet gnistan? Även om jag varit tom, så jävla tom, inombordas.

Så har man ändå haft något ljus som har hållit fast en kvar i (livet). 

Usch..

Jag går skola nu, sommarskola.
En sista, sista chans för mig. Mig.
Det var bra att jag tog den. Och det är bra att jag än sålänge skött det bra.

Jag känner inte så mycket längre, känner mig tom.
Som vanligt. Men det är liksom ett stop.
A brick wall.. typ.

Just nu lever jag på musik, cola och tanken på dig. Du är annorlunda.
Du är underbar.

ti amo

Rastlöst och hoppigt. Men ändå något.