|
|
|
|
|
Må
|
Ti
|
On
|
To
|
Fr
|
Lö
|
Sö
|
| | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | |
| |
April (2024) |
|
|
|
|
| (3) |
|
| (2) |
|
| (4) |
|
| (1) |
|
| (2) |
|
| (1) |
|
| (1) |
|
| (3) |
|
| (2) |
|
| (2) |
|
| (1) |
|
| (3) |
|
| (2) |
|
| (4) |
|
| (1) |
|
| (2) |
|
| (1) |
|
| (2) |
|
| (4) |
|
| (8) |
|
| (1) |
|
| (2) |
|
| (3) |
|
| (1) |
|
| (2) |
|
| (5) |
|
| (3) |
|
| (1) |
|
| (2) |
|
| (4) |
|
| (7) |
|
| (4) |
|
| (1) |
|
| (1) |
|
| (2) |
|
| (4) |
|
| (6) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Inlägg: 98 |
| Kommentarer: 17 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
 |
The great dark and funny hype
Det har kommit en sorts genre nu de senare åren som jag gillar väldigt mycket. Det är de lite mörkare och realistiska komdier som trots detta är en aning skruvade, eller har en något surrealistisk ton. Jag känner i alla fall ett band eller en samhörighet dessa emellan. Man kan väl också säga att filmerna känns som indie-filmer med tillhörande låg budget, även om det ligger stor satsning av filmbolagen bakom flera av dem.
2004 kom de första filmerna som jag tycker mer eller mindre stämmer in på ovanstående. Visst det har funnits liknande filmer tidigare, men den senaste trenden tycker jag tog vid här.
En av de första, som verkligen var lågbudget och inspelad på endast 22 dagar, var Napoleon Dynamite. Denna lilla film som inte hade pengar bakom sig för att kunna göra sig hörd bland alla flashiga trailers och gigantiska reklamkampanjer spred sig från mun-till-mun och bara växte. Jon Heder som är fantastisk i huvudrollen fick 1000 dollar för filmen som till slut skulle spela in hela 40 miljoner dollar bara i USA.
Filmen var dock också ett motgift mot alla bleka American Pie-kopior som poppat upp åren efter dennas succé. Denna typen blandat med horribla parodifilmer har sänkt komedikvalitén alldeles för mycket under 2000-talets början. Efter Napoleon Dynamite kom det dock lite kombinationer av skolfilmer och vanliga komedier med hjärna, där man faktiskt verkar ha lagt ner lite tid på manuset. Jag tänker då på roliga filmer som Superbad och till viss del Knocked Up.
Andra filmer som kom 2004 var Sideways och Garden State, där jag tycker båda stämmer bra överens med Napoleon Dynamites stil, även om dessa hade lite större budget och var lite mer mainstream.
Sideways som ibland nästan väger över lite till drama tycker jag är en härlig film där man bara flyter med huvudpersonerna på deras resa genom vindistrikten i Kalifornien. Sedan gillar jag att filmen gav två bra birollsskådisar, som tidigare mest fått vara roliga sidekicks, chansen att ta steget fram i strålkastarljuset och verkligen visa att de kan bära upp en film på ett helt lysande sett. Paul Giamatti och Thomas Haden Church.
Giamatti har länge varit en favorit, så det är kul att han har fått ta ytterligare steg i sin karriär. Måste ju bara nämna Cinderella Man i förbigående som en av de bästa sportfilmerna som gjorts. Måste ses!
Men för att fortsätta på det spåret jag startade bloggen med så vill jag nämna Little Miss Sunshine. För det första är det ju en fantastisk rollbesättningen. Greg Kinnear, Toni Collette, Steve Carrell, Alan Arkin är de mer kända namnen, Paul Dano och charmiga Abigail Breslin de mindre kända i rollerna som barnen i familjen. Jag tycker helt enkelt att det är en härlig roadmovie, med några överraskningar och välskrivna karaktärer. Inte karikatyrer som är så vanligt på film idag.
Den sista filmen jag vill nämna här är en skön film som är författad av den före detta strippan, Diablo Cody. Det naturliga valet om man som tjej vill byta namn...Brook Busey är hennes riktiga.
Hennes debutfilm Juno har verkligen slagit genom ordentligt och är på sätt och vis den film som fått mest nytta av den hype som vuxit fram med ovan nämnda filmer. En viktig anledning till detta tror jag är att filmerna är relativt billiga att spela in, samtidigt som de har gått hem bra hos oscarsjuryn.
Sideways fick många tunga nomineringar, som bästa film, regi, manlig och kvinnlig biroll, men vann endast för bästa manus efter förlaga. Juno gick samma väg kan man säga då den nominerades för bästa film, regi och kvinnlig huvudroll men enbart vann för bästa originalmanus.
Little Miss Sunshine stack ut lite genom att nomineras för bästa film och kvinnlig biroll men vann för både originalmanus och bästa manliga biroll i form av veteranen Alan Arkin.
Men för att återvända till Juno då och Diablo Cody. Hon vann ju som sagt faktiskt en oscar för sin första film, och jag har en känsla av att man får se henne tacka juryn fler gånger i Kodak Theatre.
Ellen Page tycker jag är jättebra i huvudrollen men backas upp av många lysande roller. Exempelvis vill jag nämna J.K. Simmons och Allison Janney som Junos pappa och styvmor. Detta är roller som alltid följer uppsatta ramar om hur föräldrar brukar uppträda, men här visar Cody att de verkligen kan vara egna individer och ha ett eget djup.
Även om filmbolagen har upptäckt potentialen här och nu börjat göra filmer med hög budget som förtäcks som indie-filmer så tycker jag att helt enkelt att detta är en väldigt trevlig genre och jag hoppas på att många guldkorn kommer att följa...
|
|
28 September 2009
| Film
| 0 kommentar
|
|
|
 |
|
