Visst är det så, jag och Jenta blev uppflyttade ur appellen igår och det känns SÅ gött göttt GÖTT!

Jag är otroligt stolt över faktiskt både min och Jentas prestation då våra förutsättningar då rakt inte var de bästa... Jag har varit risig i veckan, en förkyldning som gjort mig trött och hängig. Var på rutinkontroll hos MVC där det visade sig att blodtrycket hade ökat och de misstänkte havandeskapsförgiftning. Tydligen inget att leka men, blev ordinerad vila (de hotade med att jag kunde hamna på sjukhus) jag blev såklart både ledsen och orolig, plus att jag verkligen inte hade tid att vila eftersom vi fick tillträde till huset i torsdags... Var på ny kontroll på fredagen och då hade blodtrycket gått ner igen som tur var men det skada ändå INTE om jag håller mig lite lugn, sa BM...

Jenta har minst sagt hamnat i skymundan:-( Hon har varit lite låg och inte riktigt gillat läget med hela tillvaron i flyttkartonger den senaste tiden. Bestämde mig, trots allt som talade emot, för att göra ett sista försök med den där jäkla appellen, ville så gärna ha den avklarad innan "mammaledigheten". Så efter första natten i nya huset ställde jag klockan på 07:30 och gick upp och letade rätt på lite sökgrejer. Hade verkligen ingen koll på nått, inte ens var Jentas papper och vacinationsintyg var.. Hittade Susannes rosa mugg som jag fick låna på Skillingaryd i somras i kaoset, på något sätt gav den mig inspiration och nytändning-nu jäklar:-) Den fick åka med i matsäckspåsen och kommer alltid att göra hädan efter;-) Uppe på klubben inser jag att jag åkt ifrån köttbullar...jaja, världens bästa Lisa var där som tur var och gav mig en rejäl laddning. Efter lottning, som för övrigt blev ganska meningslös, vi var en sökhund (jag o Jenta), en spårhund lisa och (Äbbe) och sen iofs tre rapporthunudar...får vi reda på att vi börjar med platsen:-0 På en appelltävling, i regn...lite taskigt kan jag tycka MEN det är bara att bita ihop och tänka positivt, klart Jenta fixar det! Å det gjorde hon såklart... Lite nervöst var det eftersom Jenta och bästisen Äbbe fick ligga bredvid varandra och det blev en hel del flirtande, jag och Lisa tackar snäll domare som gjorde lite avledande ljud och fick de båda busungarna på andra tankar... En hund gick upp och sprang till domarna, men det var inget som bekom varken Jenta eller Äbbe. Så radarparet börjar med 10-10 på platsen-gött!

Sen bar det ut till skogen. Jag och Jenta fick vänta lääänge eftersom de skulle köra rapporthundarna först... Jag var trött och sliten, nästan så jag somnade i bilen och regnet bara öste utanför... Dessutom visade sig att sökrutan låg kanske 50 m in från en stig där stans största tipspromenad gick och fullt med, enligt Jenta, mystiska folk med paraplyer... Men återigen lyckades jag kasta bort alla negativa tankar om att hon kommer springa ut till stigen och anfalla tipspromenadare och bara se ett parfekt sökpass på näthinnan. Å visst blev det så, älskade Sprutt gör precis det hon ska, och snyggt dessutom;-) 10-10 på söket och INGET att anmärka på...taget ur skolboken, så gött! Jag vet ju att hon kan, om hon bara vill...å matte med för den delen;-)

Åter till klubben och efter 10-10 på budföringen hade jag uppflyttningskänsla...Jag visste att nu var det "bara" att gå ut och försöka hålla ihop lydnaden och INTE nolla några moment. Hellre hjälpa Jenta till rätt utförande än riskera att nolla. Hade "råd" med ganska dåliga betyg och för mig spelade det ingen som helst roll var slutpoängen hamnade på, bara det var 224+ Jenta var ganska ofokuserad och jag fick ta MÅNGA dubbelkommandon men jag gjorde det så gärna. Vi nollade dock läggandet, då vi kom i otakt redan från start, men totalpoängen slutade på 256,50 och lyckan var totalt:-)

Lisa och Äbbe hade haft ett tufft spår men en jättefin lydnad gjorde att deras uppflyttning stod klar redan när jag och Jenta kom tillbaka från skogen. Grattis- så himla roligt, som vi har slitit för det här Lisa och jag. Övning ger färdighet, vi är SÅ väl värda det här! Nu blir det till att fira ordentligt-uppflyttningstårta i stora lass! Över huvudtaget är alla mina träningskamrater värda en stor eloge, de ställer upp i vått och torrt vilket såklart är en förutsättning när man sysslar med sök...Men den senaste tiden har de varit fantastiska och låtit mig åka lite på en räkmacka vid sidan om...lovar att gottgöra er alla till våren när "magen" är på utsidan och kan vara hemma hos pappi;-)

Jag var helt slut efter tävlingen, både fysiskt och psykiskt... Benen värkte, fötterna såg ut som elefantfötter, hela jag kändes helt uppsvullen och huvudet dunkade... Världens bästa Magnus fixade i ordning lite lunch, sen gick jag och la mig och sov i två timmar:-0 Precis vad jag behövde för att orka med lite småfix på kvällen...

För övrigt är vi då alltså på plats i nya huset. Allt är väldigt rörigt och vi har grejer ÖVERALLT. Men vi har en soffa med fungerande tv framför, ett väl fungerande kök som våra snälla mammor hjälpte oss att packa upp, en skön nybäddad säng som vår kära vän Mari har bäddat år oss och ett gött bubbelbadkar som vi invigde med Champis i lördagskväll;-) Det kommer bli så himla bra när allt är färdigt, men det kommer ta tid... Jenta har redan funnit sig till rätta, hoppas vi iaf, hon är ensam hemma för fösta gången nu...Hon började med att jaga grannarnas katter i lördags när första flyttlasset kom, så staket är om möjligt ännu högre på prioriteringslistan nu;-) Lilla Maja skrek hela vägen i bilen men verkar nu ta det hela med ro...Så jaa, vi trivs allihopa och nu är det värsta över och allt kan bara bli bättre:-)

Utlovade bild på mig och magen i förra inlägget så här kommer det en, i nya huset såklart...

(Ja, pizzavalvet ska BORT, men inte precis just nu har jag lovat pappa, alias "min privata hussnickare";-)

Sen är det Jentasprutt på sin fina, nya terass:-) Här kommer det bli många härliga sommarkvällar hoppas vi:-)

Å älsklingen som passar på att måla om i förrådet innan det blir fyllt av prylar...

Tyvärr blev det inga kort från tävlingen i igår, då vädret var rätt pissigt. Men här är ett underbart kort på världens bästa Jentasprutt *love*

Nu drar jag mig tillbaka på hundträningsfronten ett tag. Min kropp säger ifrån och orkar inte bröta runt i skogen eller på appellplanen längre, face the fact...:-( Men lite blogguppdateringar blir det väl ändå, om annat som händer i min och Jentas vardag, hoppas att ni ändå vill fortsätta läsa:-)